Trampolins stora läsprojekt det här läsåret är nu över. Fjorton klasser har varit på Trampolin och arbetat med berättelsen om Sandvargen. De har lyssnat på första kapitlet i boken, lekt med Zackarina och skapat med magisk sand tillsammans med hennes mamma. Förra veckan avslutade vi hela projektet med ett svängigt tekalas där barnen fick träffa både Sandvargen och bokens författare Åsa Lind.
tekalas med författarbesök
Redan tidigt i planeringen hade vi tankar på att boka ett författarbesök med Åsa Lind som en avslutning på projektet och bjuda in alla klasser som deltagit. När vi sedan fick önskemål från barnen att de skulle få träffa Sandvargen började vi fundera på om det skulle gå att kombinera. Och jobbar man i ett Kulturcentrum med många olika kreativa människor så går det naturligtvis! Kulturskolans dramapedagog nappade på idén att spela Sandvargen. Hon bjöd in några musiklärare som fick bli Sandbandet, och så bestämde vi oss för att göra ett lite annorlunda författarbesök.
Eleverna bjöds in till Sandvargens tekalas, precis som Zackarina blir i boken. Vårt tekalas höll inte till på en riktig strand utan i Musikverket på Kulturcentrum. Vi hade dock försökt skapa lite strandkänsla genom att lägga ut filtar på golvet där eleverna fick sitta i stället för på stolar. Vi hade också förberett picknick-korgar med fika till varje klass.
Scenen var pyntad med solstolar, badleksaker och ett cafébord med parasoll. I solstolen satt Zackarinas pappa och läste tidningen, och vid cafébordet satt en mystisk skrivande dam, som barnen senare fick veta var den som hittat på Sandvargen.
Tekalaset började med sång och musik. Zackarina och Sandvargen inledde med frågor om hur musik kan klia i kroppen och om snäckor på stranden. Går det att höra havet i snäckan eller är det musik? Naturligtvis började det också spritta i benen på Zackarina. Det blev riktigt svängigt när alla barn fick sprattla och dansa medan Sandvargen sjöng: ”Man kan inte sitta still som en vuxensill”.
Frågestund
När barnen fått sjunga, dansa och fika blev det mer filosofiska funderingar. Figurerna från boken hade ett samtal med författaren och barnen om vad som är verkligt och vad som är fantasi. Åsa fick också dra lappar med barnens frågor som de hade skickat in i förväg. Hon fick bland annat svara på vad hennes föräldrar arbetade med, hur hon kunde komma på berättelsen om Sandvargen och om Sandvargen någonsin kommer att bli film. Många bra frågor och många bra svar!
Tekalaset avslutades när Zackarinas mamma ropade att hon måste komma. Hon är sen till jobbet! En till sång och lite rörelse hanns dock med. För det är ju som Sandvargen och Zackarina säger: ”Sprattla bör man annars dör man!”
