Hur ska man bete sig som publik under en barnteaterföreställning? Ska man sitta stilla, titta och vara tyst – fastän de ställer en massa frågor? Vilken betydelse har det om man har läst boken som föreställningen baserar sig på i förväg? Och när börjar teatern egentligen?
Syftet med konceptet Läs en teater är att göra barns läsande till en helhetsupplevelse där det skrivna ordet gestaltas, dramatiseras och tolkas. Bakom Läs en teater står Riksteatern Gävleborg i samarbete med Region Gävleborg/Kulturutveckling och Litteraturhuset Trampolin.
Under senhösten 2016 såg 17 barngrupper från förskolor i Hudiksvalls kommun föreställningen Nasse-musikalen och läste Sven Nordqvists bok Nasse hittar en stol. Med utgångspunkt från detta genomförde Lotta Grut från Högskolan i Gävle i dialog med Birgitta Silfver en studie kring hur barn uppfattar bok och teater. Resultatet – Läs en teater. Berättelser om samspel, lek och lärande i förskolebarns möten med bok och föreställning – har just publicerats.
I studien konstateras bland annat:
- Att lärande kanske sker först då en genuin dialog mellan scen och salong skapas
- Att lärandet för de små barnen lika mycket handlar om en teatersocialisering.
- Att barnen är lika, eller mer, upptagna av att utforska sig själva i rollen som publik som av vad de vuxna skådespelarna har att berätta från scenen.
- Att teaterbesöket omfattar hela utflykten, det börjar redan i bussen på väg till teatern. Kanske är det till och med så att teateräventyret börjar så fort man börjar prata om det.
I studien har Lotta Grut också tittat på om det har någon betydelse om barnen läser boken före eller efter de ser teaterföreställningen. Svaret tycks i detta material vara att intresset och nyfikenheten kring scenens figurer och händelser är större om barnen inte läst boken först. För de som läst boken innan och därmed vet vad som ska hända, tycks viljan att dialogisera med skådespelarna, uppleva det magiska i konsten och upptäcka nytt vara större.
Vi har tidigare här i bloggen beskrivit det pilotprojekt kring Läs en teater som genomfördes i Hofors kommun hösten 2015, där förskolebarn i åldrarna 4-5 år och deras pedagoger deltog.
Pedagogerna läste boken Barbie-Nils og pistolproblemet av norska Kari Tinnanen högt för sina barngrupper. Barn och pedagoger fick därefter se föreställningen Barbie-Nils och pistolproblemet i Teater Barbaras uppsättning. Pedagogerna deltog även i en workshop/föreläsning om att ”Prata scenkonst” med Caroline Grafström, konslent för barn och unga på Riksteatern Västernorrland.
Rapporten ”Vi läste Barbie-Nils och sen fick vi gå på Barbie-Nils…” beskriver bakgrunden och idéen kring konceptet Läs en teater. I rapporten beskrivs också hur de medverkande förskoleavdelningarna valt att ta sig an uppgiften. Rapporten är inte en vetenskaplig undersökning utan en dokumentation av hur pilotprojektet drivits och vilka effekter som iakttagits.
Hela konceptet Läs en teater finns presenterat på Litteraturhuset hemsida.
