Det myllrar av högstadieelever i teaterfoajén och stämningen är förväntansfull. Eleverna ska snart få se en föreställning som de själva varit med och skapat, och den kommer att framföras av professionella skådespelare. Höstens litteraturprojekt för högstadiet är på väg att nå sin höjdpunkt! Här berättar vi om när elevernas skapande alster gestaltades och fick liv i en scenföreställning. Projektet gjorde vi tillsammans med Folkteatern Gävleborg och våra kollegor på kulturskolan, konsthallen och kulturenheten i Kulturcentrum.
Bakgrund till projektet
Detta pilotprojekt gjorde vi hösten 2021 med inspiration från Kulturverkets metod som går ut på att professionella vuxna tolkar det barn har skapat. Vi testade detta inom ett av våra egna litteraturprojekt för högstadiet som utgår från ungdomsromanen Oktober är den kallaste månaden av Christoffer Carlsson. I projektet samarbetade vi med våra kollegor i Kulturcentrum, och professionella skådespelare samt en scenograf och ljudkonstnär från Folkteatern Gävleborg. Ni kan läsa mer om bakgrunden och tillvägagångsättet i våra två tidigare blogginlägg.
Att skapa föreställningen
Efter att elever hade varit på Kulturcentrum och genomfört olika workshoppar inom gestaltning/skådespeleri, ljudskapande och scenografi/kostym, var det dags för det sista delen i detta projekt. Att skapa en föreställning! Och vi hade inte mycket tid på oss, drygt en vecka. Folkteatern arbetade effektivt fram ett manus och gav alla medverkande sina roller, och sedan var det bara att börja repetera. Vi på Kulturcentrum fick möjlighet att vara med i föreställningen, vilket var väldigt roligt!
Premiär!
När det väl var dags för premiär var det nervöst och förväntansfullt. Föreställningen blev ca 25 minuter lång och kan beskrivas som en suggestiv och drömsk berättelse där olika separata scener gick in och ur varandra. Vi bjöd in alla klasser som varit delaktiga i projektet samt nyfikna kollegor och journalister, och det blev två fullsatta föreställningar med livfull publik!
Ett av målen med projektet var att eleverna skulle känna igen sig i scener, karaktärer, händelser och repliker som framfördes på scen. Vi upplevde redan i foajén utanför att eleverna var väldigt taggade och förväntansfulla. Under föreställningen var publiken väldigt aktiv och kommenterade högt och tydligt det som föregicks på scenen. Det blev mycket skratt och höga jubel när någon kände igen sitt material. Vi som satt i publiken fick se en föreställning som i mångt och mycket livekommenterades av eleverna på plats. Det var en väldigt häftig upplevelse! Vi upplever att eleverna kände sig väldigt delaktiga i föreställningen och det är en erfarenhet som tar vi med oss in i nya projekt. Det här var ett väldigt roligt sätt att arbeta på!
