Vi fortsätter här i bloggen att berätta om vår studieresa till Oslo vecka 44. Den här gången är det Ingeborg Wasserman Westlin, bibliotekarie som arbetar deltid åt Litteraturhuset Trampolin, som är skribent.
Oslo visade sig från sin bästa sida när vi i det sköna höstvädret tog en promenad till Tøyen, en stadsdel öster om stan. I Tøyen bor många med olika kulturella bakgrunder och beskrivs som en stadsdel med fin sammanhållning men som också haft problem med trångboddhet, fattigdom och psykisk ohälsa bland invånarna. Just nu pågår en upprustning av torg och kringområden med stora satsningar på aktivitetshus, nysatsning på affärer och fina utemiljöer. Upprustningen i kombination med den multikulturella atmosfären börjar göra Tøyen till ett trendigt ställe att bo på.
Det var i samband med beslutet att det stora Munchmuseet skulle flyttas ner till centrum som politikerna för några år sedan ringde upp den nuvarande chefen för Biblo Tøyen, Reinert Mitthassel och frågade om han kunde göra något för barn och ungdomar i stadsdelen. Han fick i princip fria händer och en relevant budget för att dra igång en verksamhet. Och visst ville han det. För att forma denna nya verksamhet tog han sig ut bland barn och ungdomar i Tøyen för att ta reda på vad barn och ungdomar tycker är roligt att göra och vad de drömmer om. Han samlade deras tankar och önskemål i form av collage, skapelser, observationer och intervjuer. Det blev också inspirationsbesök, workshops och erfarenhetsutbyte med Kulturhuset i Stockholm och deras verksamhet Tio-Tretton. Till slut ledde idéerna fram till Biblo Tøyen, ett bibliotek för barn och unga mellan 10-15 år, som invigdes i mars 2016.
Biblioteket ligger mitt på torget och är öppet vardagar kl. 14 -19 och helger kl. 12-16. Förutom personalen som jobbar där är det bara barn och ungdomar som får komma in. Inga vuxna. Vi hade tur som fick chans att kika in innan öppningsdags.
Miljön i Biblo Tøyen är inte lätt att beskriva med ord, men det är ett dunkelt och mystiskt stort rum besökaren kommer in i, med stora vagnar (bl.a. gamla liftkorgar) hängandes från taket. En stor foodtruck står mitt på golvet med skaparmaterial i. Längs väggarna hänger bokhyllor i mörkt trä fyllda med böcker. Vi får ta av oss skorna innan vi går in. Reinert säger att man blir mindre kaxig i strumplästen. Fin idé tyckte vi och kanske något för oss att ta efter? Att ta av skorna blir ett sätt att ”klä av sig en rustning” och öppna sig för relationer.
Längre in i biblioteket hittar vi en lastbil som är ombyggd till kök, en telefonkiosk som leder in till personalrummet, en legovägg och stora mjuka krypin i genomtänkta färger och material. I lokalerna finns också bl.a. en stor scen (som går att skärma av med draperier), möjlighet till snickeri och en 3D-skrivare.
Titta gärna på den här korta filmen om ni själva vill uppleva Biblo Tøyen!
De barn och ungdomar som kommer till Biblo Tøyen gör det av samma anledning som när de går till en ungdomsgård menar Reinert, men möts av ett annat projekt, vilket ju är tanken. Det är fem personer som arbetar på stället. Det var 700 personer som sökte, och meriterande för att få jobben var tidigare erfarenhet av arbete med barn, arbete i producerande kulturfält (gärna pedagogiskt), ett stort nätverk och en kreativ ådra.
Det är alltså inte bibliotekarier som arbetar på Biblo Tøyen, och de cirka 3.000 fräscha ungdomsböcker som finns på stället sorteras in av ungdomarna själva under kategorier som ”Gåshud”, ”Kärlek” och ”Finn på no”. Hyllorna flyttar runt i lokalerna genom att de sitter fästa i en slags räls i taket, vilket innebär ett väldigt dynamiskt rum.
Aktiviteter som erbjuds på Biblo Tøyen är t.ex. mattequiz, kodning, filmvisning och läxläsning. Barn kommer också hit på sin skoltid, och då får läraren gå ut.
På torget i Tøyen finns också ett stadsdelsbibliotek för vuxna och barn. Detta bibliotek fångade våra blickar direkt när vi fick syn på det och vid första anblicken ser det ut som ett café. Genom de stora fönstren ser vi folk sitta och läsa, knappa på sina laptops och dricka kaffe. Vi går in och möts av en interiör som är genomtänkt och holistisk. Det är genomgående trämöbler och en stil som andas återvunnet och miljövänliga lösningar. Gamla dörrar har satts ihop till väggavskiljare eller bord och en kabeltrumma fungerar som informationsdisk. Även här går färgkoden i dova färger. Reinert berättar att till skillnad från barn- och ungdomsbiblioteket, som var en lång process och formades av målgruppens egna idéer, utgick utformandet av detta bibliotek från en fast idé från början till slut.
Allt i bibliotekets miljö är trots den snabba tidsplanen väldigt genomtänkt. Atmosfären är varm och inbjudande. Reinert menade att det är lätt att tänka vitt och elegans i en omgestaltning, men vad ger det för känslor? Vill människor komma in där? Känner de sig tillräckligt fint klädda? Önskan fanns om att avinstitutionalisera biblioteksstilen och göra rummet mer avslappnat och informellt och mindre högtidligt. Då blir interiören viktig och även humorn. Gasflaskor blir lampor. Den rundade kabeltrumman gör att personalen inte står bakom en informationsdisk utan möter folk i en rundhet som skapar bättre energi, mindre hierarki och således ger bättre bemötande. Rummet inbjuder till att låna och att delta i verksamheten.
Biblioteket är i två våningar. Nedervåningen bjuder in till att sitta och läsa i sköna fåtöljer eller att arbeta avskilt eller i grupp med datorer och laptops. Flyttbara skynken i taket gör att det går att skapa rum i rummen för olika typer av verksamhet. Ett exempel på läsfrämjande verksamhet är livefilm, där skådespelare läser och agerar ett filmmanus på plats i biblioteket. Film med ord helt enkelt.
Reinert utvecklade sitt resonemang kring vad ett bibliotek är och menade att det är viktigt att gå utanför boxen. Biblioteket är inte till för böckerna utan för människorna. För honom handlar det rätt och slätt om kultur och kunskap. Bibliotek ska finnas för att förstå samhället, bli inspirerad, utveckla sig, bygga egenvärde, öka toleransen mot andra och öka livsglädjen. Böcker är kjempebra men inte det endaste. Allt är tillåtet. Samtalsgrupper, livemusik – allt är kunskap. Tycker man att det är för mycket dynamik i denna miljö kan man gå till huvudbiblioteket, menade Reinert.
Vi lämnade Tøyen med massor av intryck och idéer och enades om att det var väldigt spännande att få uppleva dessa två olika bibliotek på plats!
