För några veckor sedan startade en debatt kring vad som är lämpligt för barn att se i samband med att ett par föräldrar anmälde sitt barns förskola till Skolinspektionen. Barnet hade enligt föräldrarna fått ”ohyggliga mardrömmar” efter att ha sett filmen Alfons och odjuret på förskolan. Sydsvenskan m.fl. medier har rapporterat om detta, och i sociala medier har många uttryckt sin förfäran över att curlandet av barn har gått så långt så att föräldrar vill förbjuda Alfons Åberg. (Fredrik Virtanen har kommenterat de som ”kränks av att någon känner sig kränkt” i en krönika i Aftonbladet.)
Att vår tid är lite ängslig för vilken kultur som barn ska få ta del av lyftes även förra hösten, i samband med att skolor i Örebro län valde att ställa in sina besök på Länsteaterns uppsättning av Susanne Ostens Medeas barn. I en artikel i Nerikes Allehanda beskrivs att föräldrar har hört av sig efter att barn har berättat om föreställningen hemma, drömt mardrömmar och kissat på sig.
Regissören Michael Cocke säger i artikeln:
– Om en vuxen person blir berörd och tårögd på teatern tycker vi inte att det är konstigt. Men om samma sak händer med ett barn är det farligt? Visst väcker pjäsen känslor – men det är inget farligt. Det är betydligt farligare att stänga in känslorna.
Författaren och illustratören Anna-Clara Tidholm (som Litteraturhuset Trampolin nyligen samarbetat med kring materialet Knacka på i ett kulturarv) anser att synen på barnkultur har förändrats. I en som publicerats bl.a. i Gefle Dagblad berättar hon noterat att förlagen idag är mer ängsliga vad gäller bilderböcker:
– Till exempel att man ska tänka på att inte göra för mörka omslag. Så har det inte varit tidigare.
– Föräldrar har synpunkter på film, litteratur och teater för barn som inte handlar om konstnärlig kvalitet längre. I stället frågar man efter budskapet – är det här det vi vill tala om för våra barn?
Anna-Clara Tidholm menar att barnboksförfattare och illustratörer måste stå emot påtryckningar från föräldrar och förlag att göra snälla och okomplicerade böcker för barn.
Ikea drabbades nyligen av kritik för att de säljer vargen Lufsig som äter upp en liten mormor. En farmor reagerade när hon såg mormoderns ben sticka ut ur munnen på vargen. Så här svarar IKEA på kritiken:
– Lufsig är en del av en mjukdjurkampanj som fokuserar på den europeiska sagotraditionen. Våra mjukdjur är framtagna för att stimulera barns lek.
Vad tycker ni om debatten? Är förlag, föräldrar och förskolor för känsliga, eller finns det något positivt med att undvika att visa det som kan skrämma barnen? Skriv gärna några rader här eller på vår Facebook-sida.
(Bilden intill kommer från från Litteraturhuset Trampolin, där vargen och mormor ur sagan Rödluvan är en del av inredningen i vårt Berättarrum.)
