En dag när Zackarina gräver i sanden hittar hon den mycket sällsynta Sandvargen. Han är glittrig och sandgul och har funnits i evighet. Ingen fråga är för stor eller för liten för Sandvargen, som är jättebra på att svara och förklara. Till exempel hur man bäst begraver en liten fågel, varför universum är oändligt, vad man ska göra med cykeltjuvar eller vart färgerna tar vägen på natten.
Sandvargen av Åsa Lind (2002) är en lekfullt filosofisk bok som passar väl för högläsning. Under slutet av 2016 och början av 2017 genomförde Litteraturhuset Trampolin ett högläsningsprojekt kring Sandvargen, som vi tidigare berättat om här i bloggen. Projektet, som riktade sig till barn från förskoleklass till åk 3, hade till syfte att främja läslust och läsförståelse. Klasserna erbjöds en workshop Trampolin och ett exemplar av boken plus en handledning för att kunna arbeta vidare i klassrummet. Projektet avslutades med ett tekalas där barnen fick träffa såväl Sandvargen och Sandbandet som författaren Åsa Lind.
Nu har Ulrika Bergman och Therése Malmebo Kehr, studenter vid grundskollärarprogrammet på Högskolan i Gävle, skrivit ett examensarbete om Litteraturhuset Trampolins arbete med Sandvargen. Uppsatsen heter Projektet Sandvargen – när två plus två blir fem, och lades fram i maj i år.
I uppsatsen, som utgår från ett lärarperspektiv, har författarna beskrivit och diskuterat projektet Sandvargen i relation till läroplanen, teorier och tidigare forskning. De har intervjuat sex lärare på tre olika skolor som har deltagit i projektet för att få reda på om de upplevde att eleverna utvecklat en ökad läslust och läsförståelse genom deltagandet i projektet och ge en bild av hur lärare kan arbeta med estetiska uttryckssätt i kombination med högläsning med stöd av läroplanen.
Några av de slutsatser som Bergman och Malmebo Kehr drar i sin uppsats är:
- Workshopen på Trampolin och tekalaset med Åsa Lind var uppskattade av målgruppen.
- Deltagandet i högläsningsprojektet Sandvargen har gynnat elevers läsförståelse och läslust.
- De intervjuade lärarna har använt högläsning som metod men har inte kopplat högläsningen till eget skapande i klassrummen.
- Tydligare referenser till läroplanen i projektets handledning skulle underlätta lärarnas arbete och möjliggöra att fler arbetar med handledningen.
- Detta skulle i sin tur medföra att fler elever fick möjlighet att visa sina kunskaper genom olika estetiska uttryckssätt i kombination med högläsning.
- Trampolins egna utvärderingar skulle behöva formuleras om för att få bättre svar kring om projektets mål och pedagogiska intentioner har uppnåtts.
Författarna konstaterar utifrån lärarperspektivet att deltagande i liknande läsfrämjande projekt kan vara ett sätt att öka elevers läslust och läsförståelse och drar slutsatsen att undervisningen bör främja läslust och läsförståelse parallellt. Litteraturhusets metod att kombinera högläsning med estetiska uttryckssätt har skapat möjligheter för eleverna att uttrycka läslust och läsförståelse parallellt genom:
– gemensamma upplevelser
– möjlighet till identifikation
– skapande genom estetiska uttryckssätt
– samtal om texter
– meningsskapande och autentiska sammanhang
– kopplingar mellan textens innehåll och eleverna samt till omvärlden
Vi på Litteraturhuset Trampolin är imponerade över det arbete som Ulrika Bergman och Therése Malmebo Kehr har lagt ner på sitt examensarbete och kommer att ta med oss slutsatserna i uppsatsen i vårt vidare arbete med litteraturprojekt för skolan.
