Om Litteraturhuset Trampolin

Seminarium med bilderboken i centrum (Del 2)

I början av november 2019 anordnade vi på Trampolin seminariet Bilderboken i centrum – barns berättande och skapande riktat till pedagoger, bibliotekspersonal och andra kulturutövare som arbetar med barn i de yngre åldrarna. Under seminariet fördjupade vi oss både teoretiskt och praktiskt i bilderbokens betydelse för barns läs- och språkutveckling och lyfte vikten av barns egna berättande och skapande. I ett tidigare inlägg har vi skrivit om den första delen av dagen. Här kommer fortsättningen!

Inspirerande workshoppar

På eftermiddagen av vår fortbildningsdag fick våra deltagare dela in sig i grupper och delta i olika workshoppar ledda av bilderboksförfattarna och illustratörerna Johan Anderblad, Viveka Sjögren, Katarina Strömgård, Lotta Geffenblad samt Agneta Edwards.

Katarina Strömgård

Katarina inledde med en föreläsning i Caféköket och visade bilder från sina böcker och sina samarbeten med andra författare. Hon har arbetat 25 år som illustratör men skriver också egna böcker.Hon har bland annat skrivit boken En hemlig katt. Hennes berättelser handlar ofta om ett möte mellan verklighet och fantasi.  Workshopen började med att Katarina läste boken En hemlig katt högt för alla deltagare. Den handlar om en flicka som hittar en katt som kommer ut ur hennes tapet på natten. Gruppen fick sedan i uppgift att skapa sitt eget hemliga djur och göra en pop-up-bild där djuret sätts in i en miljö.

För den som hade lite svårt att komma på ett fantasidjur hade Katarina skrivit upp sex djurord på whiteboarden. Den som ville kunde sedan slå en tärning för att få hjälp med vad som ska finnas med på det hemliga djuret:
1. Svans
2. Vingar
3. Fjäll
4. Horn
5. Päls
6. Skal

Det går att använda bara vanligt papper och färgpennor eller vattenfärg för att skapa djuren, men tidningar och andra bilder, färdiga ögon och annat material kan underlätta för den som har svårt att komma igång.

Bakgrunden skapades av ett lite stadigare vikt A4-papper. Djuret klipptes ut och limmades fast på den urklippta fliken för att skapa en pop-upp-effekt när det vikta papperet öppnas. Katharina tipsade om att det kan vara enklare att skapa bakgrunden först innan djuret limmas dit.

Lotta Geffenblad

Lotta Geffenblad är barnboksillustratör och konstnär. Hon arbetar även som barnboksförfattare, animationsregissör, animatör och karaktärsdesigner och är skapare av bilderböckerna om Prick och Fläck och Astons stenar m fl. Lotta föreläser och undervisar även inom tecknad film, både på animations- och konstskolor.

Lotta berättade om cutout-animation. Cutout betyder utklipp och hon visade exempel på animerade filmer som hon gjort med hjälp av utklippta pappersbitar och Stop Motion. Efter ca 20 bilder så finns det något att titta på. Ett effektivt sätt att uppmuntra barn till att skapa figurer är att använda vanliga färgade papper och klippa ut små kvadrater och cirklar och rita näsor och munnar i cirklarna.I

I Lottas workshop fick deltagarna testa på att animera i appen iMotion. Genom animation ger man döda ting liv. Vi fick testa på Stop Motion som är en animationsteknik som bygger på enbildstagningar av figurer och miljöer som flyttas eller byter ställning mellan tagningarna. Med hjälp av två pärmar, en blompinne och frystejp byggde Lotta en stativställning för plattan så att den var still när vi animerade. Vill man ljussätta med spot kan man använda en skrivbordslampa.

Klipper man ut hjärtan i olika storlekar kan man få hjärtat att pulsera genom att fota dem en i taget från liten till stor och tillbaka igen. Ritar man ett hus med skorsten kan man få effekten att det ryker ur skorstenen genom att klippa ut små runda prickar av papper som rör sig uppåt. Ritar man under kameran kan man få en teckning som växer fram. Andra tips är att animera fåglar som flyger eller riktig snö som smälter. Här ser ni ett exempel på en utklippt Astonfigur som vi fick använda i våra filmer.

Bakgrunder kan barnen göra själva genom att rita på färgat papper. Ett tips är då att tejpa fast bakgrunderna i bordet så att de inte flyttar sig. Vill man skapa en stor värld tillsammans kan varje barn ansvara för varsitt objekt/figur. Animerar man med små barn kan man använda hela figurer istället för att klippa ut flera smådelar. Från 11-12 års ålder passar det bra att göra en film med längre handling.

Agneta Edwards

Agneta Edwards föreläste ju under förmiddagen. Detta har vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Hon ledde också en workshop på eftermiddagen. Hennes workshop hade rubriken “Med frågan som nyckel” och där fick deltagarna lära sig några olika tekniker när det gäller att närstudera bilderböcker. Boken som användes som exempel var Guji-Guji av Zhiyuan Chen. Agneta gav deltagarna i uppdrag att verkligen stanna upp vid bokens framsida.

Vad ser ni?
Väcker omslaget någon särskild känsla?
Vem tror ni är bokens huvudperson?
Finns det några ledtrådar till om vad boken kommer att handla om etc.?
Dessa frågor kallas för Förförståelse-frågor.

Deltagarna fick sedan läsa boken två och två och placera post-it lappar på sidor där de ville kommentera något. Sedan satte de sig i grupper om fyra och gick igenom varandras kommentarer och redovisade för varandra. Det var intressant att höra vad andra såg som man själv kanske inte alls reflekterat över. Diskussionerna blev både engagerande och intensiva.

Efter läsningen av boken kan man ställa sig Grundfrågor om boken ex. Vilken känsla får ni av boken? Var det något som ni inte förstod? Var det något särskilt ni gillade/inte gillade med boken.

Deltagarna fick även en lapp med Specialfrågor som t.ex. Hur lång tid tog det som hände i boken? Vilken händelse i boken tycker du är viktigast? Är det någon i berättelsen du skulle vilja veta mer om? Vill man fördjupa sig i konsten att djupläsa bilderböcker kan man läsa Agneta Edwards bok “Boksamtal med bilderböcker”. Där finns alla frågor nedskrivna.

Sök inlägg

Filtrera