”Vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut” är en rapport/förstudie om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner som gavs ut i februari 2015. Länen/regionerna det handlar om är Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Skåne, Jönköping och Halland och rapporten har tagits fram som ett samarbete mellan de regionala biblioteksverksamheterna i dessa län med bidrag från Statens kulturråd. Anlitad som forskare/rapportförfattare är Catarina Schmidt.
Avsikten med förstudien är att bidra till ytterligare kunskap kring läsfrämjande insatser och hur de konkret genomförs. Syftet är också att analysera på vilket sätt dessa insatser relaterar till folkbibliotekens demokratiska uppdrag.
Utifrån syftet fokuserar förstudien på dessa frågeställningar:
– Vilka insatser görs, vad kännetecknar dem och på vilka sätt beskrivs de av medarbetarna på folkbiblioteken?
– Vilka skäl anges till insatserna och på vilka sätt relaterar insatserna till folkbibliotekens uppdrag och teoretiska perspektiv på läsfrämjande?
Catarina Schmidt presenterar fyra förklaringsmodeller för läsfrämjande:
– Understödjande av förmågor
Fokus på att nå mål som har med språkutveckling, läs- och skrivkunnighet eller digital kompetens att göra.
– En social praktik
Fokuserar samspel och interaktion kring texter.
– Bildning: tolkningens och dialogens väg
En fördjupad dialog kring det lästa möjliggörs.
– Mimesis
Upplevelsen och dialogen kring det lästa leder till något nytt, en transformation.
För att få svar på förstudiens frågeställningar skickades en enkät ut till folkbiblioteken i de sex länen/regionerna. Varje bibliotek kunde beskriva flera läsfrämjande insatser. Totalt 478 insatser beskrevs. I genomsnitt beskrev varje uppgiftslämnare fem insatser.
Resultatet har indelats i teman:
Informera, upplysa och främja
Här beskrivs insatser som bokpresentationer för pedagoger och föräldrar, visning av biblioteket, Boken kommer, information om lättläst och talböcker och 6-årsboken. Den största kategorin inom detta tema är BVC-träffar eller babyträffar.
Uppmana, utmana
Helt dominerande i detta tema är satsningen Sommarboken, som beskrivs som en klassiker bland folkbibliotekens läsfrämjande insatser. Ett par insatser fokuserar på läsning på jullovet, och några insatser riktar sig mot vuxna.
Presentera och samtala
De insatser som samlas i detta tema utgör 27% av samtliga insatser, vilket gör Presentera och samtala till det största temat. Insatserna inom detta tema benämns ofta som bokprat eller bokfika och knappt hälften av insatserna riktar sig till barn i åldern 6-12 år. Även bok- och filmklubbar, litteratursalonger och skriftliga och digitala bokpresentationer beskrivs.
Dela en berättelse
Detta är det näst största temat (23% av samtliga insatser). Den största delen av insatserna är någon form av sagostund. Andra insatser som beskrivs är högläsning (av bibliotekspersonal eller s.k. läsombud) och olika former av bokcirklar.
Möta författaren
Författarkvällar eller författarbesök innebär just att en författare inbjuds för att möta sina läsare, berätta om sitt författarskap och läsa högt ur sin senaste bok. En majoritet av insatserna inom detta tema riktar sig till vuxna.
Etablera tillgång
Insatserna i detta tema innebär att tillgång till böcker möjliggörs utanför bibliotekets väggar. En majoritet av insatserna inom detta tema riktar sig till barn under fem år. Tillgång etableras genom bokkassar, sagopåsar eller boklådor.
Eget berättande/skapande
Ungefär hälften av insatserna i detta tema riktar sig till barn i åldersgruppen 6-12 år och den övriga hälften mot ungdomar. Exempel på insatser kan vara skrivarverkstäder, skrivarläger och iPad-workshops.
Tillgång och process
Insatserna i temat Tillgång och process innebär en process över flera led som tar sin början i en läsupplevelse. Tolkning och gestaltning genomförs, för att senare avslutas med skapandet av något nytt.
Övrigt
Till detta tema hör insatser som av någon anledning inte passar in på de teman som beskrivs ovan. Exempel på insatser är temaveckor, utställningar, språkcaféer och litteraturfestivaler.
När Catarina Scmidt kopplar insatserna inom de olika temana till de förklaringsmodeller för läsfrämjande som hon presenterat, visar det sig att fler insatser hamnar inom förklaringsmodellerna Understödjande av förmågor och Social praktik än inom Bildning och Mimesis.
När medarbetarna på biblioteken skulle ange skälen till varför man genomfört de läsfrämjande insatserna hade de ett antal alternativ att välja mellan. De flesta har svarat att de grundat insatsen på Riktlinjer och styrdokument (t.ex. bibliotekslagen, lokala biblioteksplaner, läroplaner och lokala läsfrämjandeplaner) eller på ett Upplevt behov eller en brist (pedagoger ber om hjälp, ett minskande läsintresse hos unga). Även inspiration från kompetensutvecklande kurser och konferenser och från forskning/utvärderingar nämns som skäl till insatserna.
I det avslutande kapitlet, Slutsatser och möjligheter, ställer Catarina Schmidt en rad frågor:
– Vad ska folkbiblioteken göra och vad ska skolan göra och vad kan och ska de göra gemensamt?
– Finns det möjlighet att samordna vissa insatser så att de når flera målgrupper samtidigt?
– Finns det möjlighet att en del insatser över tid kan bli självgående och drivas av medborgare själva, men med stöd från folkbiblioteket?
– Kan eller ska tillgång [till medier] etableras utan att samarbete eller en fortsättning på den tillgång som etablerats sker?
– Om allt som görs är bra, vad måste ändå fokuseras och prioriteras?
– På vilket sätt får bibliotekarier tillgång till sådan forskning som skulle kunna stödja och bekräfta att insatserna som genomförs är viktiga och väsentliga?
– Vilka kunskaper om villkor för läs- och skrivutveckling och läsfrämjande och dess vetenskapliga förankring får blivande bibliotekarier med sig?
Catarina Schmidt drar också några slutsatser utifrån sin studie:
”Samtidigt framstår det som mycket viktigt att insatser mot prioriterade grupper bibehålls och förstärks. Resultatet visar på vikten av att förstärka och utöka insatser, där flera språk möts och integreras. Insatser mot framförallt flerspråkiga barn och/eller barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden ser anlitad forskare som viktiga att prioritera.”
”När en process går hela vägen från tillgång till samtal, bearbetning och transformation och gestaltning av den första läsupplevelsen [—] framstår det för anlitad forskare som mycket eftersträvansvärt och hållbart i relation till såväl folkbibliotekens som grundskolans uppdrag, men också i relation till den tidigare forskning som finns.”
Avslutningsvis betonar Catarina Schmidt att det är väsentligt att bibehålla det som kan anses som kärnan i folkbibliotekens läsfrämjande arbete: det demokratiska uppdraget och bibliotekets roll som central mötesplats.
