På Litteraturhuset Trampolin arbetar vi för att på olika sätt stimulera barn och ungas läs- och språkutveckling med hjälp av estetiska uttrycksformer. Vi planerar ofta projekt där olika former av språk kombineras och stöttar varandra. Det kan till exempel handla om att skapa film som utgångspunkt för läsning, eller att känna historien i kroppen genom olika rollekar och problemlösning. Vi vill gärna inspirera skolor till liknande arbetssätt även om vi förstår att det ibland kan vara svårt att genomföra när många ämnen och arbetsuppgifter slåss om tiden. Hur mycket tid får det praktiska skapandet ta i skolan idag? Det är en fråga som diskuteras i två av de senaste numren av Lärarförbundets tidningar Uttryck och Pedagogiska magasinet.
Uttryck diskuterar i temat Handen & huvudet de estetiska ämnenas utveckling mot ett mer teoretiskt och språkbaserat arbetssätt som vissa upplever kan ta bort tid från det praktiska skapandet. Ett sätt att komma förbi problemet kan vara att vända på det. Låt teorin och språket ta plats i bild-, slöjd- och musikämnet, men låt även skapande med bild, slöjd och musik (och andra estetiska uttrycksformer) ta plats i mer teoretiska ämnen. Bild- och slöjdläraren Anna Furudahl är inne på ett liknande spår i en krönika i samma tidning, där hon frågar sig hur t ex matematik, biologi och historia kan hjälpa eleverna att bli bättre på bild och slöjd. ”Hur gör vi för att få in de estetiska processerna i dessa ämnen?”
Pedagogiska magasinets tema Bortom skärmen behandlar samma ämne ur ett något annat perspektiv. Göran Lundborg, professor vid Lunds universitet, har forskat på samspelet mellan hjärna och hand och beskriver här handens nära samspel med hjärnan. Genom att använda händerna stimulerar vi stora delar av hjärnan vilket kan vara en förklaring till varför många upplever ett ökat välbefinnande och större kreativt tänkande när de arbetar med sina händer. Forskningsresultaten borde vara angelägna för skolan och Göran Lundborg värnar om de estetiska ämnenas ställning.
”Det är samhällets och skolans uppgift att finna en rimlig balans mellan handens och teknikens möjligheter så att handens förmåga, kunskap och samlade erfarenheter får fortsätta att spela en huvudroll i våra liv som biologiska varelser. Ett stort ansvar faller härvidlag på skolan, som i sitt ämnesutbud måste värna om handens kreativitet, så att ämnen som bild , musik och slöjd får en framträdande roll i undervisningen.”
Anne Bamford menar i artikeln Här möts det fysiska och det virtuella att det praktiska arbetet i de teoretiska ämnena har fallit bort, vilket har lett till att många elever är uttråkade i skolan. Med hjälp av digitala verktyg kan praktiken återinföras menar hon.
”Användningen av modern teknik kan också ge elever, och deras lärare, en knuff mot ner praktiska former av lärande. Till exempel kan filmskapande, musikskrivande, ritprogram, utbytesprogram och till och med sociala medier bli till kreativa och praktiska redskap.”
Det finns många anledningar till att arbeta med mer praktiskt skapande i skolan och vi hoppas att allt fler skolor ger eleverna möjlighet att uttrycka sig med olika estetiska uttryckssätt även utanför bild- och slöjd- och musiksalarna.