I juni publicerades forskaren Jonas Anderssons kunskapsöversikt Med läsning som mål – Om metoder och forskning på det läsfrämjande arbetet, som tagits fram på uppdrag av Statens kulturråd. Obligatorisk läsning för alla som arbetar med barns läsning på t.ex. förskola, skola och bibliotek. Läsfrämjande definierar Jonas Andersson som att nå människor som är alliterata, d.v.s. människor som kan läsa, men som väldigt sällan gör det. Han använder begreppet fri läsning (istället för det relativt vedertagna lustläsning), vilket innebär läsning som sker av egen vilja och eget intresse.
Tre andra begrepp är viktiga i kunskapsöversikten: läsattityd, som hänvisar till känslor och föreställningar en individ har gentemot läsning, läsintresse (preferenser rörande genrer, ämnen etc.) och läsmotivation, som syftar på de inre tillstånd som får människor att börja läsa. Det är t.ex. fullt möjligt att ha en positiv attityd till att läsa i kombination med en svag eller obefintlig motivation.
En uppställning där Linda Gambrells forskning visat på sju regler som skapar läsmotivation jämförs med hur det förhåller sig i skolan (enligt en rapport från Skolverket 2007) visar Jonas Andersson att läsundervisningen i svensk grundskola står i strid med vad forskningen säger om läsmotivation på i praktiskt taget varje punkt. I kombination med all den forskning som visar föräldrar och hemmiljö är avgörande för barns läsning framträder en bild där socio-kulturella faktorer i mycket hög grad tillåts bestämma vilka som blir läsare och vilka som inte blir det.
I flera kapitel går Jonas Andersson igenom de läsfrämjande insatser som görs och har gjorts i Sverige och andra länder och hänvisar till forskning vad gäller effekterna. Han beskriver t.ex. Family literacy-program, bokgåvor, sagostunder på bibliotek, Läs för mig pappa!, Reading Stars, bokprat, digitala boktips, bokcirklar, författarbesök, sommarläsningsprogram, biblioteksrummet, arbetsplatsbibliotek, bokbussar och tillgängliggörande genom digitala medier.
Jonas Andersson avslutar kunskapsöversikten med en sammanfattning och några allmänna rekommendationer om hur det läsfrämjande arbetet utanför skolan bör bedrivas vidare:
– Börja tidigt (och fortsätt). Det råder konsensus inom forskningen vad gäller vikten av tidig språkstimulans. Initiativ som syftar till att uppmuntra och informera om vikten av högläsning är av särskild prioritet.
– Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa. Bl.a för att undvika läsklyftor som uppstår under sommaren (Summer reading loss) och motverka Matteus-effekten (barn som läser sämre läser mindre, med följden att de ytterligare hamnar efter.)
– Öka tillgången till litteratur oavsett medium. Forskningen pekar på ett samband mellan läsmotivation och tillgång till ett omfattande läsmaterial.
– Främja social läsning. Social läsning = kommunikation läsare emellan om litteratur och läsupplevelser. Man bör i synnerhet främja social läsning bland pojkar och män, som i högre grad än kvinnor betraktar läsning som en privat angelägenhet.
– Använd förebilder. Alla vuxna, i synnerhet män, bör uppmuntras att agera läsande förebilder för barn. Även verksamhet där äldre barn läser för yngre barn bör uppmuntras.
– Betona valfrihet. Läsmotivation hänger samman med möjligheten att välja vad som ska läsas.
– Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen. Låt inte de egna läspreferenserna styra. Låt ambitionen att vidga läsintresset komma i andra hand.
– Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete mellan skola och bibliotek. Understryk de utbildningsmässiga fördelarna gentemot föräldrar. Ta hjälp av skolan att identifiera behoven och med att följa upp elevernas framsteg.
– Uppställ tydliga, genomförbara mål och utvärdera.
Med tanke på de positiva effekter av fri läsning som listas i kunskapsöversikten – ökad läsfärdighet och skrivförmåga, bättre textförståelse, grammatik och ordförråd, förbättrad attityd till läsning, ökat självförtroende som läsare, ökad benägenhet till fri läsning senare i livet, ökad generell kunskap, bättre förståelse för andra kulturer, ökad samhälleligt deltagande och större insikter i mänskligt beslutsfattande – finns det väl inget att tveka på: Sätt upp mål och gör en nystart med det läsfrämjande arbetet!
