Vi i litteraturhusprojektet är väldigt stolta över att våra två styrgruppsmedlemmar från Högskolan i Gävle, Annika Elm Fristorp och Fredrik Lindstrand, nyligen har kommit ut med boken Design för lärande i förskolan. Med anledning av detta var Annika och Fredrik nedbjudna till bokmässan i Göteborg. Tillsammans med barnpsykologen Margareta Öhman deltog Annika och Fredrik i en paneldiskussion under rubriken ”Lek och lärande i förskolan”. En fråga som diskuterades var hur man ska tolka läroplanens skrivningar om att förskolepedagoger ska ”medvetet bruka” leken för att främja lärandet i förskolan. Panelen menade att det förhållningssättet lätt kan missförstås. Leken är något som sker. Den vuxne kan ibland vara ett stöd då leken ”övergår” i lärande. Men ibland kanske man bör lämna barnens utforskande ifred. Vuxna i barns närhet kan däremot behöva verktyg för att förstå det kvalitativa som händer i barns lek. Annika och Fredrik har i sin bok försökt hitta en begreppsram för att beskriva detta. Lärande är en process som leder till ett kunnande menar Fredrik Lindstrand. Processen kan vara svår att få syn på men man kan se ”tecken på lärande”.
Polariseringen mellan ”lek” och ”lärande” diskuterades också. Panelen uttryckte en viss oro för en ”skolifiering” av förskolan. De menade att svensk förskola står sig väldigt bra internationellt och att man snarare borde titta på hur man kan ”förskolifiera” skolan. Borde vi prata om ”den livslånga leken” istället för ”det livslånga lärandet”? Leken flyttar ”in” i individen vid 6 till 12 års ålder menar Margareta Öhman. Kreativitet brukar ju omnämnas som en ”lek med tanken”.
En väldigt intressant diskussion som vi hoppas kunna fortsätta inom litteraturhusprojektet. Förhoppningsvis kan Fredrik eller Annika gästblogga framöver om sin forskning kring lek och lärande.
