Läs en spännande berättelse från årets Sommarpennan! Vi publicerar en berättelse om dagen fram till jul. Den första är skriven av Alice Söderlund som blivit inspirerad av sina egna drömmar och som också drömmer om att bli författare i framtiden. Den drömmen kommer sannolikt att slå in!
Drömmen
Hillevi sätter sig upp i sängen. Hon känner sig alldeles svettig och hjärtat slår hårt. Hon måste ha drömt något, men vad? Hon sneglar bort mot väckarklockan som står på hennes nattduksbord bredvid henne. Klockan är två på natten. Hennes kropp är alldeles klibbig av svett. Hillevi sluter ögonen och somnar om.
-Godmorgon, Hillevi!
Det är mamma som ropar. Mamma heter Johanna och jobbar med att släcka bränder, eller ja brandman jobbar hon som. -Hillevi! Mammas röst låter vassare nu. Hillevi tänker att det kanske är bäst att gå ner nu till mamma som säkert har gjort gröt. När pappa också bodde med oss var det alltid han som gjorde gröt, men nu gör mamma den. Pappa heter Adam och jobbar som mäklare. När Hillevi är hos honom (som hon typ aldrig är) berättar han om hur stressigt det är att jobba som mäklare. -Ibland är det jättesura kunder, brukar han säga. Då brukar Hillevi bara humma till svar. Och tänka att han kan väl bara byta jobb. Hur svårt kan det vara egentligen? Och Hillevi då. Ja, hon är en person som är ganska, ja. Vad är hon egentligen. Mamma brukar säga att hon är snäll och omtänksam. Men det tycker inte Hillevi. Hon som ljuger för sina kompisar, är man snäll då? Nej.
Hennes favoritmat är tacos och favoritdjur katt. Hon har tjatat på mamma att skaffa katt, men hon säger bara att det är för mycket jobb. Hillevis favoritplats på hela jorden är nog i skogen. Allt är så tyst där. Och Hillevi tycker det är jätteskönt med tystnad. Det är som balsam för öronen typ. På fritiden gillar hon att spela teater och sjunga. Hon sjunger jämt, i duschen, vid matbordet, i skolan (Ja, på rasterna alltså) ,innan hon ska lägga sig, när hon är hemma själv, i skogen och på en massa andra platser. Och Hillevi går på teater. Hon har till och med fått huvudrollen i en föreställning teatergruppen ska sätta upp. Hon spelar en tjej som heter Agnes. Hon tror alltid att hon är bäst och gillar att ha uppmärksamhet. Hillevis bästis går också i den teatergruppen. Hon heter Nadine. Nadine fick spela en kille som heter Tommy. Han ska bli ihop med Agnes i slutet av förställningen. Känns lite konstigt att hon ska pussa sin bästis. Okej, nu till en tragisk grej. En väldigt sorglig grej. Hillevis mormor dog förra året. Ja, det är sant. Hon blev bara 70 år. Hon fick cancer och låg på sjukhus sista tiden. Och sen slutade hon att prata innan hon dog. Hillevi och mormor hade en väldigt nära relation. De pratade med varandra nästan varje dag. Mormor hette Sigrid och var en väldigt glad och positiv person. Hon hade alltid mycket energi. När Hillevi har klätt på sig, borstat tänderna, borstat håret, ätit frukost och kollat på mobilen en stund går hon ner till hallen. Där står mamma framför hallspegeln med en mascara. Hennes ögonfransar är de längsta Hillevi sett. Kanske inte så som lösögonfransar, men typ.
-Jag cyklar till skolan nu då, säger Hillevi. Hon tar på sina skor och knyter sina skosnören.
-Annars kan jag skjutsa dig, säger mamma. Hillevi skakar på huvudet. Det är bättre för miljön att cykla, säger Hillevi och tittar på mamma. Mamma tittar upp från spegeln och på Hillevi.
-Ja, det har du rätt i, säger mamma och ler.
-Du är klok du, säger hon. Hon ler innan hon fortsätter med sminket.
Hillevi slänger upp ryggsäcken på sin rygg och går ut. Ute är luften varm och skön. Det är sommarlov om 1 vecka bara. Åh, vad Hillevi önskade att sommarlovet hade börjat idag. Hon orkar inte vänta i en hel vecka. Hon går fram till sin cykel som står lutad mot huset. Cykeln är vit. Hon fick den förra året på sin födelsedag. Mamma hade gjort en massa ledtrådar som till slut ledde henne till presenten. Den stod inne i vardagsrummet. Då kändes den jätterolig och ny. Nu känns den bara gammal och tråkig, fast hon bara fick den för ett år sen. Hillevi sätter sin hjälm på huvudet och knäpper spännet. Sen cyklar hon iväg till skolan. Skolgården är full av lekande barn när Hillevi kommit fram. Några jagar varandra, några brottas och några leker i en klätterställning och gungar. Hon går upp på skolgården och börjar spana efter sina kompisar Nova, Selma och Tova. De syns inte till. Då kommer hon på det! De slutade ju leka för nån dag sen. Nu vill de bara sminka sig inne på toaletten. Klart de inte är på skolgården då. Hillevi skyndar sig bort mot skolingången. Hon knuffar upp den gröna dörren och tar av sig skorna i hallen. Också GÅR hon mot toaletterna. Hon ser att en toalett är låst. Det måste vara den de är på. Hon går fram till den och drar i dörren.
-Hallå!! Det är Hillevi. Öppna!! Men ingen öppnar.
-Om ni inte öppnar slår jag ihjäl er sen, säger Hillevi. Det brukarde hota med. Men sen gör de det aldrig. Nu blir Hillevi irreterad. De kan väl svara iallafall?
-ÖPPNA! Om ni öppnar erkänner jag för våran lärare att hon är helt sjuk i huvudet och sämst på att lära ut barn. Då öppnas dörren… Och mitt framför henne står INTE hennes kompisar, utan deras lärare. Hon bara stirrar på Hillevi. -Ehh… Ja, det här blev ju lite tokigt, säger Hillevi. Och vill bara sjunka genom golvet.
-Visst är det en fin dag idag va? Säger Hillevi och ler, men det känns mest konstigt.
-Ja, det var trevligt att träffa..dig..här.. men nu måste jag…tyvärr gå..hejdå. Hillevi går så snabbt hon kan bort mot dörren igen. Egentligen skulle hon vilja springa, men det får man inte inomhus. Just då ser hon sina kompisar komma in. Deras ansikten är väldigt sminkade.
-Hej, säger Hillevi.
-Tja, säger de och slänger med sina hår. De har en varsin sminkspegel i handen. I klassrummet är det mycket ljud. Deras lärare står framme vid tavlan. Hillevi vill bara sjunka genom golvet. Hoppas hoppas att hon har glömt allt.
-Jag tänkte ställa en fråga till er, säger deras lärare Mia.
-Vad tror ni händer när man dör egentligen? Jag tycker det vore spännande att höra vad ni tycker. Ludvig räcker upp handen. -Det blir väl bara svart, säger han. Liksom vad skulle hända? Kroppen stängs ju av. Nora räcker upp handen. -Jag tror att man kommer till himlen och får träffa gud, säger hon. Några i klassen fnissar. Nora är den enda som tror på gud i klassen. Efter skolan cyklar Hillevi hem. Hon tänker på det de pratade om första lektionen. Döden. Hon vet inte vad hon tror. Kanske blir det bara svart eller så kommer man kanske till himlen. Ingen vet ju. När Hillevi kommer hem sitter mamma i vardagsrummet och kollar på tv.
-Hej! ropar mamma. Hur var det i skolan idag?
-Bra, säger Hillevi och tar ett äpple från fruktskålen. Hon går upp på sitt rum och slänger sig på sin säng. Hon tar fram sin mobil och googlar “Vad händer egentligen när man dör” Honvet att ingen vet, men ändå. Hon får bara upp en massa bilder på gravstenar. Hon lägger bort mobilen och lägger sig på rygg. Hon stirrar rakt upp i taket. Ja, tänk vad konstigt allt är. På kvällen borstar Hillevi tänderna noggrant och håret. Hon tittar på sig själv i spegeln. Tänk att det är hon! Hon kryper ner i sängen och kramar sitt gosedjur hårt. Hon tar fram sin dagbok.
Hej hej dagbok! Idag va jag på skolan. Det börja med att jag råka skrika på en lärare att öppna toadörren för annars slår ja ihjäl den sen såå pinsamt!! Ja dog typ. Trodde de va mina kompisar. Men nog om det. På första lektionen prata vi om döden. Alla trodde olika men ja vet inte vad jag tror. Jag vill inte ens tänka på att jag också måste dö en vacker dag. Det kommer vi alla. Kram kram, När mamma har kommit och sagt godnatt släcker Hillevi lampan och ligger och grubblar. Undra vad som händer egentligen när man dör. Sen sluter hon ögonen, och efter bara några minuter somnar hon.
“Mormor står i morfars växthus och pratar med mamma.
-Tänk att du är här mamma, fast du är död. Mormor ler och smeker mamma över kinden. Hon har en vit tröja på sig och kort grått hår. Hillevi tänker på om hon borde säga till mormor att hon inte kommer få se när Hillevi är vuxen, men tänker att det säkert finns andra saker att prata om. Viktigare saker. Då ser mormor plötsligt ledsen ut. -Nu kommer jag ju inte kunna hämta Hillevi på skolan. Hennes röst låter tunn och ledsen. När mormor levde brukade hon hämta Hillevi jätteofta. Nästan varje dag. -Hälsa henne att jag älskar henne, säger mormor. Det är som att mormor inte ser Hillevi. Mormor kramar mamma. Och helt plötsligt från igenstans kommer en kvinna med långt ljust hår och ställer sig bredvid mormor. De nästan lyser. Hillevi känner kärlek i hela kroppen. Kvinnan och mormor vänder sig mot Hillevi. Mormor ler. Hon bara står där och ler. Det är som att hon inte vågar gå fram och ge Hillevi en kram. Kanske är hon rädd för att skrämmas. Kvinnan tittar på mormor och det ser ut som att hon tänker “Vem är det där? Känner ni varandra? Men hon ser inte sur ut, Bara frågande. Mormor fortsätter kolla på Hillevi. Sen försvinner kvinnan. Och morfar står plötsligt bredvid mormor.
-Nä, nu tycker jag att vi ska ta o gå in, säger mormor. Hon och morfar går först sen Hillevi och sist mamma. Och just när de ska gå in kommer Hillevi på frågan hon alltid velat ställt.
-Mormor, vad händer när man dör? Mormor skrattar till. Sen säger hon “Ja, du Hillevi, det är lite stelt, sen skrattar hon. -Nej, man kommer till ett ljus säger hon och ler. Morfar skrattar till och mumlar för sig själv “Lite stelt” Plötsligt vaknar Hillevi. Hennes kropp är alldeles fylld med energi, värme och kärlek. Hennes hjärta är alldeles varmt och hon känner i hela kroppen att det hon drömde verkligen hände. Man får välja om man vill tro henne eller inte, men det hon upplevde kändes verkligt.
Nästa morgon när mamma och Hillevi ska äta frukost berättar
Hillevi för mamma om drömmen. -Men vad fint, säger mamma och ler. Just då flyger en fjäril in genom det öppna fönstret. Mamma och Hillevi tittar på den. Sen säger Hillevi “Mamma, nu är mormor här”
Alice Söderlund
