I år satsar Folkbiblioteket i Sandviken på att utmana sina låntagare i läsning genom projektet En svensk läsklassiker 2017 där de på olika sätt vill visa att äldre texter kan vara lika brännande aktuella idag. Sammas sak diskuterar också Gunilla Molloy i Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum där fokus ligger på hur skolan kan arbeta med klassiker och göra dem levande för dagens barn och unga. I boken redovisas hur fyra olika lärare bearbetar texter av Selma Lagerlöf, vilka didaktiska val de gör och hur deras val kan kopplas till aktuell forskning.
Egentligen var det inte klassikerna som lockade oss att läsa just den här boken, utan baksidestexten om hur kreativ läsning kan ”fördjupa elevernas förmåga till narrativ fantasi och samtidigt utveckla deras läs- och skrivförmåga.” Med narrativ fantasi menas ett perspektivbyte där läsaren kan leva sig in i berättelsens karaktärer och se sig själv i andra.
Alla fyra intervjuade lärare använde olika estetiska uttrycksformer för att träna perspektivbyten och läsförståelse. De arbetade med dramatisering, bildskapande och skrivande på olika sätt och använde sedan det skapade som utgångspunkt för samtal och diskussioner.
I de olika lärarnas klassrum hittar vi många konkreta förslag på hur estetiska uttrycksformer kan vävas in i litteraturläsandet. Det kan till exempel handla om att skapa förförståelse innan läsningen genom att:
- dramatisera olika klassiska sagor som en form av charader innan läsningen av Selma Lagerlöfs Bortbytingen för att sedan tillsammans komma fram till vad som är typiskt för sagor.
- titta på bilder av klassiska John Bauer-troll och beskriva dem för en klasskompis som inte ser samma bild.
- få i uppdrag att skapa ett eget troll med bild och text som ska bli huvudkaraktär i en fiktiv författares nya bok.
Det finns också exempel på hur man under själva läsningen kan träna på perspektivbyte genom att:
- stoppa läsningen vid ett särskilt spännande ställe och låta eleverna teckna eller dramatisera vad de tror kommer att hända.
- teckna en bild av sitt eget inre monster efter att ha läst om huvudkaraktärens vredestutbrott i novellen Kortspelet.
- låta eleverna sätta sig in i en av berättelsens karaktärer med hjälp av ord, bild och/eller dramatisering.
Efter läsningen kan texten bearbetas genom att eleverna:
- väljer ut nyckelscener i berättelsen och tecknar dem i serieform
- sammanfattar händelserna genom att parvis teckna bilder och skriva texter som sätts upp på en tidsaxel i klassrummet.
Men att bara använda estetiska uttrycksformer leder inte självklart till läs- och språkutveckling. Molloy framhäver vikten av att även låta eleverna titta på det skapade tillsammans, samtala och ställa frågor. Genom omväxlande och kreativa arbetsformer som också bygger på språkligt samarbete ges möjlighet för eleverna att utveckla sin narrativa fantasi.
