CBK, Centrum för barnkulturforskning har till uppgift att befrämja kunskap och forskning i ämnesområdet barnkultur, och varje år anordnar CBK ett Barnkultursymposium på Stockholms universitet där de lyfter olika perspektiv på barnkultur genom föreläsningar av forskare och kulturaktörer. Vi från Trampolin har varit där flera gånger och lyssnat till föreläsningar, och förra året blev vi själva inbjudna för att berätta om våra lekfulla litteraturprojekt för förskola och skola och delta i ett panelsamtal. Det var så spännande! I år fyller CBK 40 år och det firades med en direktsänd jubileumsgala från Kulturhuset för några veckor sedan. Vi från Trampolin satt förstås klistrade framför skärmarna och det blev en väldigt intressant och festlig sändning! Här kommer lite smått och gott från CBK:s jubileumsgala och lite kort om deras nyaste skrift som Trampolin är med i.
Hipp hurra för CBK 40 år
Det blev festligt värre när CBK bjöd in till en sin 40-åriga jubileumsgala med scenkonstinslag, högtidliga invigningstal, samtal och föreläsningar samt gratulationshälsningar från när och fjärran. Missade man sändningen så finns den att se i efterhand på CBK: hemsida. Och gör gärna det, för det var mycket vi tog med oss därifrån. Pepp inför att arbeta med barnkultur i stort och många nya kunskaper och tankar kring det som är så viktigt för många av oss.
Det var väldigt intressant att höra om CBK:s historia och den betydelsen institutionen har haft och har framåt. Det kom bland annat fram i samtalet mellan skådespelaren Robert Fux som i sin karaktär Superintendenten Arva, intervjuade CBK:s tidigare föreståndare professor Karin Helander. Hellander fick bland annat frågan om hur forskningsfältet inom barnkultur har förändrats och hon menade att den mångvetenskapliga bredden inom barnkulturforskning fortsatt är konstant med fokus på barnkultur av, för och med barn. Däremot har det teoretiska perspektivet förändrats mycket över tid, och då särskilt synen på barn och barndomen. Från att betrakta barnen som ett passivt objekt som ska fyllas med kunskap och konst, domineras nu synen på barn som aktiva subjektiv som är delaktiga och har en egen kompetens. Det finns också flera varianter av barndomar, inte bara en rådande. Att lyssna på barns röster och perspektiv har tagit allt större plats. Barnkonventionen och barns rättigheter, barnperspektivet, barnets perspektiv och barns bästa diskuteras och problematiseras på ett annat sätt än tidigare. Den digitala barndomen och barn och medier är nya forskningsområden som utvecklats i takt med samhällsförändringen. Inspirerande utveckling tycker vi på Trampolin som följer CBK:s forskning och arbete med spänning!
Ett annat guldkorn från sändningen var när professor Anne Bamford föreläste direkt från London om kultur och kreativitet och gav sin syn på CBK och vikten av barnkulturforskning igår, idag och i framtiden. Under föreläsningen gav Bamford flera exempel på vikten och betydelsen av barnkultur, kreativitet och forskning i den komplexa och snabbt föränderliga samtid som vi lever i. Missa inte att lyssna på denna engagerande och intressanta föreläsning i efterhand! Här kommer länken igen.
Om Trampolins litteraturprojekt i CBK:s skriftserie
Centrum för barnkulturforskning ger varje år ut ett nytt nummer i en skriftserie som baseras på det Barnkulturella symposium som anordnas på Stockholms universitet varje år. Förra året var temat Favorit i repris! Bruk och återbruk inom barnkulturen och vi från Trampolin blev inbjudna att föreläsa om våra lekfulla litteraturprojekt för förskola och skola. Vi deltog också i ett panelsamtal om barns kulturvanor och kulturella miljöer. Nu är boken från det senaste barnkultursymposiet släppt och i den finns mycket intressant att läsa med ett flertal texter av olika forskare kring barnkultur och om vår föreläsning samt panelsamtalet. Här kommer ett utdrag vår från text Lekfulla litteraturprojekt på Litteraturhuset Trampolin:
Med inspiration från böcker och olika teman skapas figurer och världar som uppmuntrar barnen till berättande, där deras intressen och medievärldar står i centrum. I våra litteraturprojekt för förskolan är barnen delaktiga genom att sjunga, dansa, leka, skapa och berätta. En liten pappersfigur med klisterögon, garn och glitter kan vara början till en historia som får liv genom digitala verktyg och fantasi. De äldre barnen får lösa uppdrag som kan öka deras motivation, utvecklar deras förmåga att samarbeta, samtidigt som de får uttrycka sig i dans, musik, drama, text och bild. Våra litteraturprojekt har en tydlig progression där samtalen kring den litteratur som är utgångspunkten, fördjupas utifrån barnens ålder och mognad.
Vi märker att det händer mycket under våra workshoppar när vi träffar eleverna. Det kan vara allt ifrån att ett barn som aldrig förut har klippt med en sax, som nu lyckligt gör det tillsammans med barnboksfigurerna Prick och Fläck, eller högstadieeleven som för första gången är med i ett grupparbete, och lyser av stolthet när hen visar upp sitt skapade föremål. Det är då vi känner att våra litteraturprojekt har stor betydelse och är viktiga för eleverna. Våra förhoppningar är att de ska finna glädjen i litteraturen, lusten att skapa, och att hitta sina egna sätt att uttrycka sig på.
sid. 58
Blir ni nyfikna på att läsa mer? Boken innehåller så mycket spännande! Den börjar med en tankeväckande inledning av redaktören Malena Janson som är fil dr i filmvetenskap och föreståndare för CBK, där hon sätter årets tema i ett sammanhang och ger en introduktion till alla texter. Därefter kan man bland annat läsa om Sirqusen som kastade ut clownen ur tältet och in i Instagram-eran av Erik Rosales, Att hacka sig in i barnens värld – jakten på barns delaktighet av Linda Sternö och Nödvändiga vägvisare bland björntjänster och nättroll – barns kulturella uttryck genom digitalt berättande i förskolan av Susanne Kjällander. Boken kan beställas via den här länken och rekommenderas varmt till en bred läsekrets av pedagoger, studenter, bibliotekarier, kulturarbetare m.fl.
