Flera spännande föreläsningar stod på programmet när CBK bjöd in till barnkultursymposium på Stockholms universitet. Årets tema är barnkultur som klassfråga och Trampolin var där! Illustrationen ”Det heter inte fattigdom” av Sara Granér pryder årets programblad.
Symposiet inleddes till tonerna av låten Pengar av Annika Norlin. Barn och ungdomar lever idag med olika resurser och tillgång till kultur. Vad kan aktiviteter och fritid betyda och hur möjliggör vi ett brett kulturutbud som inkluderar alla?
Demokrati och välfärd – hur hänger de ihop?
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och ställföreträdande VD för institutet för framtidsstudier, var dagens första talare. Hans föreläsning gav en bakgrund till varför flera länders demokratiprocesser nu börjar stanna av och varför flera stora ledare medvetet går mot ett mer auktoritärt ledarskap. En stor faktor till detta är en minskad tilltro till politiken och den demokratiska processen. Människor med låga inkomster har mycket mindre inflytande jämfört med den rikaste befolkningen. Det skapar en negativ inställning till förändringsprocesser och synen på demokrati. När tilltron till demokratin minskar riskerar vi de grundläggande goda värdena som frihet, jämlikhet och broderskap/systerskap, korruptionen ökar och det blir en nedmontering av demokratin. I välfärdssamhällen däremot frodas en tillit till systemet och reformen. Folke Tersman lyfter vikten av att fortsätta prata om jämlikhet och mångfald då de utgör klassiska beståndsdelar i en fungerande demokrati.
Vad är klass för unga i Sverige?
Nicolas Lunabba är författare till böckerna Blir du ledsen om jag dör och Dagbok från 20-talet. Om våld och språklöshet. Han är hedersdoktor i socialt arbete och har tidigare varit verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö.
I sin föreläsning lyfte han fram barnrättsorganisationen Majblommans rapport om barnfattigdom. Nicolas Lunabba ställde frågan vad det gör med ett barns självbild och framtidstro när samhället sviker? Han berättar om pojken Elijah, en kille som utan skyddsnät en kväll flyttar in hos honom i hopp om en trygg plats. Tillsammans gör de varsin parallell livsresa som tar sin början när Nicolas Lunabba börjar högläsa böcker för Elijah. Genom litteraturens kraft blir Elijah en läsande individ som kan börja bryta destruktiva mönster och växa som människa. Det leder till en balans mellan självförakt och självbild. Berättelsen om Elijah visar på läsningens betydelse och vikten av att varenda barn ska ges likvärdiga möjligheter till bildning, läsning och språkutveckling. Nicolas Lunabba skildrar berättelsen om Elijah i sin bok Blir du ledsen om jag dör. I mars var han i Sandviken och tog emot Stig Sjödin-priset.
Ungas tillgång till stadens rum och kringskurna medborgarskapsgeografier
Danielle Ekman Ladru är universitetslektor i barns- och ungdomsvetenskap och docent i kulturgeografi på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. I hennes forskning beskrivs det offentliga rummet som ett vuxenrum, där barn och unga bara ses som framtida medborgare och ”out of place”, vilket begränsar deras rörelsefrihet och tillgång till olika platser. Men barn gör aktivt motstånd mot detta och hittar egna vägar för att skapa rörelsefrihet och platstillhörighet. Om man bor trångt spelar grönområden en stor roll. Även omsorgsfulla sociala och kulturella infrastrukturer har stor betydelse. Exempelvis är biblioteket en särskilt omtyckt plats. Biblioteket finns nära, är gratis och alla är välkomna. Ett nav för barnens medborgarskapsgeografier.
100 % svensk – hur formar Stockholms förortshiphop social tillhörighet?
Sociologen Sjors Joosten har sina rötter i Nederländerna och forskar om svensk hiphop. I sin föreläsning målar han upp den bild av Sverige som han hade när han flyttade hit. Ett land som var jämlikt och välordnat. Landet lagom.
Den bilden förändrades när han började forska och upptäckte att Stockholm var väldigt segregerat med olika typer av ”svenskhet”. I sin forskning undersöker han landet lagom och hiphop-kultur som utgör en del av en normbrytande rörelse. Han undersöker hur förortshiphopen formar en social tillhörighet och hur den processen kan leda till en vidare uppfattning om vad svenskhet är.
Stora frågor och små barn: Förskolas möte med tiggeri och fattigdom
Klara Dolk är lektor vid Barns- och ungdomsvetenskapliga institutionen och har skrivit boken Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan. I hennes föreläsning fick vi ta del av hur bilderböcker kan vara en ingång till att prata om svåra ämnen i förskolan och vilka utmaningar som finns. Hon gav många intressanta exempel på hur förskolepersonalens egna tankar, rädslor och känslor spelar in men också vilka möjligheter som finns när man utgår från litteraturen.
Att gå i sina föräldrars spår – till kulturskolan eller någon annanstans
Cecilia Jeppson är universitetslektor med inriktning förskola vid Högskolan i Halmstad. Hon delade med sig av sin avhandling och visade statistiska exempel på vilka som går (och inte går) på kulturskolan. En svenskfödd tjej med musikutövande föräldrar är överrepresenterade på kulturskolor. Hon redovisade sina forskningsresultat och gav exempel på möjliga strategier som kulturskolan kan använda sig av. Fördelarna med ortodoxa strategier, där traditionella lösningar ger en livaktig, stabil och långsiktig verksamhet. Och fördelarna med heterodoxa strategier, där ett brett utbud med nya kurser och flexibla undervisningsmodeller kan locka nya målgrupper.
”Vad jag vill ha för mina barn, vill jag ge till alla andra”
Marlene Eskander är grundare för Läsfrämjandeinstitutet och verkar för social hållbarhet genom läsande och kulturverksamheter. Hon deltog i det panelsamtal som avslutade dagen. Vi har lyssnat till Marlene Eskander förut och det är alltid lika intressant att höra hennes beskrivningar av samtiden, den egna verksamheten och hur hon sätter sitt engagemang i en större kontext. Hur kultur kan förändra platser och individer och hur medskapandet bidrar med representation och spegling som både kan förgöra och frigöra makt. Om det kompetenta barnet och om att skapa vanor som uppmuntrar läsandet, skapandet och kulturanvändandet. Läs mer om LFI i Läsa för integration – en metodhandbok!
Centrum för barnkulturforskning
Detta var höjdpunkter från symposiets första dag. Här är hela programmet. PS. Trampolin har också föreläst på ett av CBK´s barnkultursymposium. Den föreläsningen finns med i skriftserien Favorit i repris! Bruk och återbruk inom barnkulturen (2021). Skriftserien går att beställa via CBK´s hemsida.
