I antologin ”Rum för läsning” från 2024 får vi ta del av tio texter av forskare som skriver om barnlitteratur och läsning i förskolan. En av texterna är skriven av Heidi Höglund som är docent i litteraturdidaktik och Katrina Åkerlund som är doktorand inom pedagogiska vetenskaper vid Åbo Akademi i Finland. De har undersökt hur man kan ge barn en rikare läsupplevelse genom att utforska bilderboksuppslag.
Vi är lajon
I sin text Bli i bilderboken. Att umgås med bilderbokens komplexitet lyfter forskarna Höglund och Åkerlund fram den prisbelönta bilderboken Vi är lajon av Jens Mattsson och Jenny Lucander som kom ut 2019.
Vi är lajon handlar om relationen mellan två bröder. En av bröderna insjuknar i början av berättelsen i en allvarlig sjukdom. Genom bilderboken får vi följa hur deras vardag förändras allteftersom barnet blir mer och mer sjukt. Känslor och rädslor bearbetas och gestaltas i barnens lek där verklighet och fantasi flyter samman.
Bestämdbarhet och obestämdbarhet i bilderböcker
I sitt utforskande av Vi är Lajon använder Höglund och Åkerlund sig av en analysmodell av Ayoe Quist Henkel och Martin Blok Johansen. Analysmodellen beskriver hur bilderböcker rör sig på en skala mellan bestämdbarhet och obestämdbarhet.
Bilderböcker som är bestämdbara harmonierar i text och bild och har ett linjärt berättande. De är centripetala, vilket menas att de drar in läsaren mot en tolkning. Bilderboken ger mer svar än väcker frågor.
Bilderböcker som är obestämdbara disharmonierar i text och bild och har ett icke-linjärt berättande. De kan exempelvis hoppa i kronologin, berättarperspektiv och tidsplan. De är också centrifugala, vilket menas att de öppnar upp för olika tolkningar. Texten och bilden ger motstridiga signaler och väcker därför många frågor.
De flesta bilderböcker rör sig mellan de här två polerna.
Bli kvar i bilderboken
I analysen av Vi är lajon ger Höglund och Åkerlund flera exempel på hur bilderboken glider på skalan mellan att vara både bestämdbar och obestämdbar. Men det är bilderbokens många obestämbara drag som gör att den öppnar för samtal och blir spännande att utforska tillsammans med barnen. Det är det centrifugala som gör att man vill bli kvar i bilderboken.
Bilderna berättar mer än texten, bland annat i gestaltningen av föräldrarnas hopp och förtvivlan. I ena stunden är de handlingskraftiga och hoppfulla medan i andra bilder är ledsna och hålögda med böjda ryggar.
Lejonet används ofta som symbol för mod och styrka. Brödernas lejonlek ger dem kanske det mod och den styrka som den här situationen kräver. När verkligheten blir för påfrestande och svår att greppa för lillebror, flyr han in på toaletten och ryter. I spegelbilden ovanför handfatet syns ett lejonansikte.
Ett rum för läsning (2024), sid. 114.
Genom forskarnas tolkningar av Vi är lajon får vi ta del av massor av spännande exempel på hur komplexiteten i samspelet mellan bilderbokens text och bild kan se ut. Läs mer om detta i Rum för läsning från 2024!
