RSS Feed

Att läsa högt

0

17 oktober, 2016 av Elin Folkesson

Lyssna på sidans text med ReadSpeaker

Vi har fokuserat en hel del på högläsning på Litteraturhuset Trampolin den senaste tiden, bland annat genom att väva in mer aktiv sagoläsning i våra öppna verkstäder för små barn och planera för ett större projekt kring högläsning med lite äldre barn, men också genom att bjuda hit läsambassadör Anne-Marie Körling till föreläsningen om läslust som du kunde läsa om i förra inlägget.

Anne-Marie inspirerade i sin föreläsning till mer högläsning, mycket mer. Och många olika typer av texter. Inte bara en skönlitterär högläsningsbok i klassen utan fler och kortare texter varje dag. Texter att prata om, leka med och lära av. Samma inspiration får vi från hennes bok Den meningsfulla högläsningen, där hon ger den här förklaringen till varför vi bör läsa högt för våra barn:

Högläsning handlar om att få och att dela något. Om generositet och gemenskap. Men det är så mycket mer än så. Våra berättande röster bygger broar in till skriftspråket. Högläsning är inte att tala. Högläsning är att tala skriftlikt. Då vi högläser uttalar vi varje ord med distinktion och tydlighet. Vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket.

Att lära sig läsa handlar om att få uppleva vad läsning är  och att få förståelse för att vår förmåga att läsa ständigt utvecklas. Därför är högläsning så viktigt.

 

Anne-Marie ger ett väldigt tillåtande och lustfyllt synsätt på läsning, men inte utan allvar. Hon vill att vi ska locka till läsning med diverse olika knep, leka med språket och smaka på orden och inte sluta för att barnen lär sig läsa själva. Läsa högt kan man göra för alla åldrar.

hoglasning-2

Lite mer teoretisk är Maria Heimer som i den första delen i sin alldeles nya bok Högläsning: Läsutveckling från teori till praktik, ger en snabb men ingående introduktion till varför vi behöver kunna läsa, varför och hur vi bör högläsa och kopplar till läsförståelsestrategier och genrepedagogik.

Hon påpekar vikten av att göra medvetna val av texter, att bygga upp förförståelsen innan läsningen, koppla innehållet till elevernas egna erfarenheter och ge utrymme för många samtal om texten.

I den andra delen går hon sedan igenom tretton olika böcker som passar att högläsa för elever från förskoleklass till årskurs sex (både skönlitteratur och fackböcker), kopplar deras innehåll till skolans läroplan och ger förslag på hur eleverna kan arbeta vidare efter att de lyssnat på boken.

För varje bok finns en utförlig handledning med fokus på förförståelse, svåra ord och diskussionsfrågor om text, illustrationer och innehåll samt exempel på fler böcker på samma tema. I alla handledningar är det väldigt mycket fokus på samtal och diskussioner. Elevernas eget skapande tar mindre plats och handlar till största delen om skrivande, ibland med tillägget att de kan rita också. Det är lite tråkigt med tanke på att det finns så många andra kreativa sätt att bearbeta text på, t ex genom olika bildtekniker som foto, film och skulptur eller varför inte med fler estetiska uttrycksformer som dans, drama eller musik? Särskilt med tanke på att författaren i de första delen av boken propagerar för att låta eleverna slippa skriva tråkiga bokrecensioner och istället göra filmade boktrailrar för att öka läsmotivationen. Det hade varit bra med mer sådant även i handledningarna.

Maria Heimer har också nyss givit ut en bok om högläsning för de yngre barnen Högläsning i förskolan: vägledning till litteraturen, som är beställd till biblioteket men som ännu inte har kommit. Det ska bli spännande att se om barnens eget skapande får ta större plats där.

 


Inga kommentarer »

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Arkivet

Följ oss på Facebook