Den 10 september genomfördes en inspirationsdag om verktyg för språkutveckling och berättande – Filmen, boken och paddan – i Sandvikens Kulturcentrum. Arrangörer var Litteraturhuset Trampolin, Region Gävleborg/Kulturutveckling och Mediecentrum Bollnäs. Cirka 90 personer från länet och närliggande län deltog. Läs om programmet för dagen i inbjudan.
Nedan följer en sammanfattning av dagen, nedtecknad av Karin Forsgren Anderung, Tinne Wennerholm, Ingeborg Wasserman, Elin Folkesson, Niklas Östlund och Henrik Harrysson. Förmiddagens föreläsningar hittar du i sin helhet här.
Dagen inleddes med visning av två filmer som skapats av barn på Litteraturhuset Trampolin med iPads och apparna iMotion och iMovie. Dagens moderator, Josephine Rydberg Lidén, berättade därefter om dagens upplägg och återkopplade till seminariet Kreativt berättande, som ägde rum i Bollnäs i januari 2014.Första programpunkten kretsade kring Region Gävleborgs Läs en film!-väskor.
Tinne Wennerholm, bibliotekskonsulent, berättade att Läs en film! är ett koncept som kulturkonsulenter i länet, numera Region Gävleborg har arbetat med tillsammans sedan i början av 2000. Kollegor som arbetade med bibliotek och film på dåvarande Landstinget Gävleborg fick medel från Statens kulturråd till ett projekt tillsammans med grannlänet Dalarna. Numera är Läs en film! alltså inte ett projekt utan en ordinarie verksamhet.
Den grundläggande utgångspunkten i Läs en film! är att bok och film har olika språk och eleverna får genom konceptet träna sig i att genom övningar reflektera över dessa olika språk och göra en analys. Samma historia kan berättas på olika sätt. Hur beskrivs en person i en bok och hur gestaltas hen i filmen? Hur blir en bok blir ett filmmanus?
Läs en film! vill också på ett lustfyllt sätt inspirera till mera läsning.
Konceptet består av en väska eller ryggsäck med böcker, (mellan 15-24 stycken), en handledning samt en film och en DAISY.
Vilka boktitlar och filmer finns det då? Det som har tillkommit sista åren är titlar för de allra minsta barnen och för gymnasieungdomar. Just nu finns det nio titlar plus Snuttefilm. Av dessa lanseras tre nya titlar idag:
För de minsta en triologi barnfilmer djurvänner baserade på Eva Lindströms bilderböcker En fågeldag, Min vän Lage och Jag rymmer.
För 10-13-åringarna finns Coco Moodyssons film Vi är bäst som bygger på seriealbumet Aldrig godnatt.
För gymnasiet har ett material kring Åsa Linderborgs Augustnominerade bok, Mig äger ingen, och Kjell-Åke Anderssons film med samma namn tagits fram.
Läs en film! finns till utlån från Astrakan på Sandvikens bibliotek samt på Mediecentrum i Bollnäs. Väskan som innehåller materialet Jaguaren kan också lånas på Gävle stadsbibliotek.
På den nya webbsidan för Läs en film, www.regiongavleborg.se/lasenfilm finns länkar till utlåningsställena.
I väskorna och på hemsidan finns också en allmän handledning som visar hur man kan arbeta med andra filmer och böcker. Man kan plocka ihop en klassuppsättning böcker, köpa en film med institutionsrättigheter, ta fram den allmänna handledningen och sätta igång. Intervjuer med pedagoger som använt Läs en film!-materialet finns här och här.
Kulturpedagog Marie Katrine (MK) Larsson, som författat de nya film- och bokhandledningarna, tog vid och pratade om bok och film – två olika sätt att berätta.
Hon inledde med att tala om det vidgade textbegreppet – ett vidgat begrepp av läsförståelse. Film som konstform är ett språk. Vi måste förstå den rörliga bildens språk för att kunna tillgodogöra sig information på olika sätt. För att kunna förhålla sig öppen och kritisk måste man kunna avkoda budskap i olika former. Förhållande mellan ord och bild är viktigt. Varför väljer vi t.ex. vissa bilder till vissa nyhetsartiklar? När man arbetar med text och film ger det barnen en djupare kunskap om hur texten hänger ihop. Filmen kan bli stöd som uppmuntrar och inspirerar. I filmen kan saker visas som kan vara svåra att beskriva med ord.
MK fortsatte med att prata om barnet, skolan och kulturen.
Enligt barnkonventionen har alla barn till kultur. Detta bör skolan bidra till att uppfylla. Kulturen har också en roll som en spegel till samhället. Kulturen ska också ifrågasätta och diskutera.
Barn som har varit med om en svår upplevelse, t ex en skilsmässa, kan ha lättare att förhålla sig till ett drama än till en dokumentär. Genom att gå in i en ”låtsasvärld” som är lik den riktiga världen kan man diskutera sina upplevelser.
Hemma kan det ofta hända att barn upplever kultur ensamma, t ex framför TV:n. Genom att diskutera det man sett i grupp i skolan kan man få syn på andra saker. Alla barn har inte heller tillgång till det som vi ser som vårt gemensamma kulturarv.
MK pratade om de tre delar som kulturen i skolan bör bestå av:
Se – Läsa, Titta, Uppleva
Samtala – Diskutera och Fördjupa.
Skapa – Prova, Göra, Delta
Det är viktigt att barnen i skolan får tillgång till professionell kultur och att de får skapa själva. Att prova uttrycka sig och berätta på olika sätt.
MK avslutade med att visa upp samtliga titlar som nu finns tillgängliga inom Läs en film!: Jaguaren (för 3-6-åringar), Kan du vissla Johanna (6-9 år), Matilda (8-11 år), Sanning eller konsekvens (10-13 år), Vi är bäst (10-13 år), Linas kvällsbok (13-16 år), Den osynlige (13-16 år), Mig äger ingen (16-19 år). Handledningar till samtliga titlar kan laddas ner här. En intervju med MK om Läs en film! finns här.
Inspirationsdagen fortsatte med en föreläsning av Karin Jönsson, forskare på Malmö Högskola. Karin Jönsson har under tre år forskat om vad som händer i en klass som får in ett nytt digitalt verktyg i klassrummet. Hon har velat undersöka på vilket sätt elevernas lärande, framförallt läs- och skrivförmågan, påverkas och aktiveras av arbete med iPads och hur deras kommunikationsfärdighet utvecklas. Efter tre års intervjuer och observationer i klassrummet håller hon nu på att bearbeta och analysera sitt material. Under dagens föreläsning fick vi lyssna till vad hon hittills sett i sin forskning och här kommer några smakprov om vad som sades.
Karin Jönsson beskrev två stora och avgörande val som klassens pedagog tog när arbetet med iPads inleddes. Två val som i högsta grad kom att påverka forskningsresultatet.
Det ena valet var att låta eleverna fritt använda sin iPad efter skoltid. Eleverna gavs möjlighet att ta med sig paddan hem efter skolan, på helger och under lov. Det andra valet som pedagogen gjorde var att tillåta eleverna att regelbundet berätta och visa vad de använt sin iPad till på fritiden. Detta kom sig av att pedagogen märkte att det fanns ett behov hos barnen att berätta vad de använt sin iPad till hemma. Pedagogen ställdes inför valet att tillåta eller inte tillåta fritidens iPad-aktiviteter ta plats i skolan och valde att låta barnen använda en stund varje måndag förmiddag till detta.
Elevernas egna undersökande av iPaden tillsammans med att de regelbundet fick berätta och visa vad de använde iPaden till på fritiden, ledde till stor samverkan eleverna emellan. Karin Jönsson tog vid ett flertal gånger upp Gee & Haynes begrepp ”Passionate Affinity-based Learning”, som kan förstås som ett ”intressedrivet deltagande” i en grupp som virituellt eller fysiskt träffas för att lära sig mer av någonting. Hon menade att detta utvecklats i klassrummet där en tillmötesgående och deltagande kultur skapats. Barnen ville hjälpa, lära ut och lära av varandra. Tillsammans skapade de själva lärtillfällen och bidrog till varandras lärande, något som märktes även under lektioner där iPaden inte användes.
Karin Jönsson såg också att muntligheten hos eleverna snabbt och markant ökade under den tid hon följde klassen. Många elever blev mer öppna för att våga berätta och uttrycka sig, något som de även själva reflekterade över. Samarbete och ökad förmåga till muntlighet var förmågor som utvecklades tidigt och mycket hos eleverna. Att lyssna, samtala, argumentera och berätta var också färdigheter som Karin Jönsson såg utvecklades. Eleverna hade öppnat sig för att läsa på ett mer varierat sätt, läsa multimodala texter och fått möjlighet att använda fler uttryckssätt genom medimodala plattformar. De hade också fler mottagare på det arbete de gjorde, bland annat genom genom blogg och Skype.
Litteraturhuset Trampolin har bloggat om Karin Jönssons forskning då hon var en av huvudtalarna under föreläsningsdagen ”Kreativt berättande” i Bollnäs i januari 2014. Läs det blogginlägget här.
Två av seminarierna erbjöd konkret ”prova på”, under ledning av medarbetare från Mediecentrum i Bollnäs. Under det ena passet, där inga förkunskaper krävdes, presenterades appen Book Creator. Book Creator är ett lättanvänt verktyg för att skapa e-böcker. Det är enkelt att infoga bilder, filmer, tal och text. Den färdiga produkten kan exporteras som e-bok, PDF eller till och med film för publicering på t.ex Youtube. Instruktioner och tips hittar ni här. En för dagen uppdaterad manual delades ut till alla deltagarna. (Hämta manualen här: Book Creator manual 2015.)
Filmpedagog Eva Westergren ledde de två passen Att arbeta jämförande med film och bok med yngre respektive äldre barn. Hon utgick i sina exempel från boken/filmen Ville och Vilda kanin respektive Aldrig god natt/Vi är bäst.
Eva inledde med att prata om att en av konstens stora uppgifter är att barnet ska hitta sin egen röst och lära sig något om livet. Med såväl små som stora barn kan det vara bra att inte börja med orden, utan att börja med att konkret gestalta något ur filmen/boken i musik, rörelse, bild, drama osv. Att gestalta är något annat än att återberätta. När barnen får möjlighet att visa bilder ur berättelsen brukar de göra det med stor koncentration. Det är viktigt att samtalet kring det gestaltade inte utgår från om det är ”fint”, utan i från frågor: Varför har du valt blå färg? Varför finns den saken med? Varför saknas den? Detsamma gäller vid jämförelse mellan film och bok.
Seminariet Ökad läsförståelse genom filmskapande? leddes av Elin Folkesson, verksamhets
utvecklare på Litteraturhuset Trampolin, och Katarina Larsson, barn- och ungdomsbibliotekarie på Kulturcentrum. De presenterade bakgrunden till och genomförande av ett gemensamt litteratur- och skapandeprojekt kopplat till ungdomsboken En sekund i taget av Sofia Nordin. Syftet med projektet är att skapa läslust och öka läsförståelsen genom att koppla film och eget skapande till läsning och lässtrategier. En ny handledning med konkreta tips, samtalsfrågor och uppgifter presenterades under seminariet. (Ladda ner handledningen och annat kringmaterial här.) Deltagarna fick även se en specialgjord film av första kapitlet i boken och höra hur den kan användas som utgångspunkt för elevers eget filmskapande.
Filmkonsulent Henrik Harrysson föreläste under sitt seminariepass om Mytologiskt berättande. Människan har alltid skapat myter för att förklara och förstå den värld vi lever i. Myten är inte sällan universell, det är snarare det som gör den så slitstark. Vad händer när man översätter mytologins kvalitéer till filmiskt berättande idag? Jo, då får man t.ex. Star Wars, Harry Potter och Hungerspelen. Tre exempel på filmer som alla verkar ha en närmast religiös tilldragelse och som alla följer precis samma mall, nämligen hjältens resa. Christpher Vogler beskriver i sitt populära verk The Writer´s journey tolv steg där vi kan följa hjälten på dennes resa ur hemmets trygghet till mötet med sin största rädsla, och tillbaka. I tolv enkla steg kan vi analysera, uppleva och ganska enkelt själva skapa berättelser och få extra förståelse till varför de fungerar så bra som de gör.
Det informerades också om möjligheten att låna väskor med fem iPads i varje för arbete med berättande i barngrupp i Gävleborgs län. Väskorna lånas ut från Ljusdal, Bollnäs och Sandviken. Läs mer om det här.
Vi arrangörer tackar föreläsare och deltagare för en bra dag!
