RSS Feed

Högläsning och skapande i förskolan

0

7 augusti, 2017 av Elin Folkesson

Lyssna på sidans text med ReadSpeaker

Flitiga läsare av Litteraturhusbloggen har knappast missat att vi det senaste året har arbetat extra mycket med att främja högläsning på olika sätt. Vi har läst Den mycket hungriga larven för små barn, och Sandvargen för lite äldre. Vi har också läst böcker om högläsning. I ett tidigare blogginlägg skrev vi om att det skulle komma en bok om högläsning för små barn som vi såg fram emot att läsa. Nu har det äntligen blivit av.

Högläsning i förskolan

Högläsning och skapande?

Maria Heimers Högläsning i förskolan: Vägledning till litteraturen är en liten bok som inleds med några sidor om varför vi bör högläsa och vad man ska tänka på. Större delen av boken består sedan av boktips med förslag på aktiviteter att koppla till läsningen. Tyvärr är det inte så många förslag på aktiviteter där barnen får skapa själva med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. I alla fall inte så många som vi skulle önska. Det handlar mest om att ”rita och berätta” eller återberätta med hjälp av drama. Boken fokuserar istället mer på samtal, vilket naturligtvis också behövs men gärna i kombination med eget skapande. Särskilt med tanke på att författaren i inledningen pekar på hur högläsning är bra för kreativiteten:

Högläsningen stimulerar även fantasin och kreativiteten. De berättelser som högläsaren delar med sig av kan inspirera barnen till lek, att ta med sig personer och händelser från böckerna in i lekens värld.

Att följa upp läsningen i förskolan är viktigt, men tyvärr också ganska ovanligt, menar Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlsson som i Litteraturläsning i förskolan undersöker just detta. Boksamtal är bra menar de, men det finns också många andra sätt:

Alla barn använder sig av flera olika uttrycksmedel när de kommunicerar och lär och i ett tematiskt arbete gäller det att ge alla barn möjlighet att använda sig av dessa.

Leka eller känna en bok

I boken tipsar de till exempel om att låta barnen leka sig in i berättelsen på egen hand. Genom att projicera bilder ur boken på väggen, lägga fram rekvisita från boken och kanske spela upp ljud eller musik som hör till, kan pedagogerna få syn på vilka delar av boken som barnen har behov av att bearbeta.

Ett annat spännande sätt de tipsar om är att fokusera på våra sinnen under uppläsningen. Barnen kan då blunda under högläsningen, medan en pedagog illustrerar med ljud och olika taktila inslag. Det kan till exempel handla om att de får känna på något mjukt som föreställer ett djur, eller kanske höra ljudet av vatten som droppar. Enligt författarna leder det här arbetssättet ofta till att barnen själva vill leka vidare och prova att illustrera olika böcker. Det kan sedan leda till spännande samtal om hur olika ord känns och tolkas.

Att bearbeta högläsning med bild- och musikskapande tas också upp som ett bra exempel i boken. Här uppmanas till att göra något mer än bara rita en teckning. Utforska nya material, skapa med collage eller tryck och bygga tredimensionella världar. Eller varför inte arbeta digitalt? Det finns många olika digitala appar för bild eller musik att experimentera med.

I höst kommer vi att arbeta vidare med högläsningen och koppla klassiska högläsningsböcker till eget skapande på olika sätt. Kanske kan vi använda oss av något av de tips vi läst om. Vi återkommer till det i senare inlägg.


Inga kommentarer »

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Arkivet

Följ oss på Facebook