RSS Feed

Digital kompetens, källkritik och juvenism – MIK del 2

0

1 februari, 2018 av Karin Forsgren Anderung

Lyssna på sidans text med ReadSpeaker

Den 18 januari genomfördes en MIK-konferens i Sandviken med Region Gävleborg som arrangör och Litteraturhuset Trampolin som medarrangör. I några blogginlägg kommer vi att rapportera från konferensens föreläsningar och workshopar. Förra veckan rapporterade Katarina Eriksson om vår egen workshop Är det här sant? Gästskribenter denna vecka är Sandvikenbibliotekarierna Gabriella Blom, Eva Norrbelius Coleman och Stina Ingvarsson

 

Eleonor Grenholm – Live-testa dina digitala kompetenser

Eleonor Grenholm från Regionbibliotek Uppsala fick inleda årets MIK-konferens. Elenor har i samarbete med Lars-Åke Nordén och Linda Mannila arbetat fram ett självskattningstest kring digital kompetens för bibliotekspersonal. Testet är en förberedelse inför det nationella biblioteksutvecklingsprojektet ”Digitalt först med användaren i fokus”(se nedan) för att just undersöka hur digitalt kompetenta vi egentligen är i dagsläget. Resultatet av testet kan sedan användas för att till exempel arbeta fram en grupps handlingsplan. Testet är framtaget för bibliotekspersonal, men fungerar enligt Eleonor även bra att använda hos andra yrkesgrupper som till exempel pedagoger. Testet är öppet för alla och finns att ladda ner från Region Uppsalas hemsida.

Alla i lokalen genomförde ett live-test som sedan Eleonor analyserade för att se hur vi klassade oss själva digitalt. Ett enkelt verktyg för att ta reda på inom vilka områden man som arbetsgrupp behöver stärka upp sina kunskaper.

 

Ann Östman – Digitalt först med användaren i fokus

Ann Östman, bibliotekskonsulent på  Region Gävleborg stod för en av två korta föreläsningar på förmiddagen. Hon berättade om ”Digitalt först med användaren i fokus”, som alltså är en nationell satsning som grundar sig i den nationella biblioteksstrategin. Satsningen kommer att pågå under 2018-2020 och handlar om att främja ökad digital kompetens hos allmänheten. Detta ska ske genom en samordnad utbildningsinsats av personal på landets folkbibliotek.

Som exempel på arbete som redan sker runt om i landet inom detta område nämnde Ann Digidel, Digitalcenter i Sundsvall och Digidelcenter i Motala.

En lektion i källkritik

Innan lunch gjorde Kirsi Rutanen och Emma Lindgren, bibliotekarier på Bessemerskolan i Sandviken, en kort genomgång utifrån sitt arbete med MIK-undervisning för gymnasieeleverna. På eftermiddagen höll Kirsi och Emma i ett av fyra parallella entimmespass (ett annat var vårt eget Är det här sant?) där de berättade mer ingående om sitt arbete.

Deras undervisning i informationssökning och källkritik utgår från Carol Kuhlthaus modell av informationssökningsprocessen som visar på vilka stadier i informationssökningsprocesser läraren/handledaren behöver stötta eleven.

Första steget är att skapa förståelse och kontext för ämnet. Detta krävs redan efter en sökning i databasen (ex Google) för att kunna bedöma de olika träffarnas relevans i träfflistan. Nästa steg för att bedöma källans trovärdighet är att titta på sidans titel, kropp och URL. I URL:en kan man exempelvis utläsa lands- eller toppdomän, dvs vilken aktör som står bakom sidan. Är man ändå osäker på vem som är avsändaren, kan detta undersökas i sk Whois-databaser. Att veta vem som står bakom sidan är naturligtvis viktigt för att kunna avgöra vad som är uppsåtet, är det en seriös expert eller auktoritet eller kanske bara ett uttryck för udda åsikter, parodi eller rentav desinformation?

I den MIK-kurs som skolbibliotekarierna håller i ska eleverna ska få en förståelse för vad som utgör en källa (skriftlig, muntlig, virtuell etc) och för fyra källkritiska principer: äkthet, tidssamband, beroende och tendens. Detta belystes med olika exempel från bl a Metapedia vs Wikipedia.

Vidare ingår i kursen att kunna göra korrekta referat och källhänvisningar, vad som egentligen är plagiat och hur man ska förhålla sig kritisk till bildkällor.

En annan viktig del i källkritik är naturligtvis hur och varifrån vi hämtar information och bygger upp vår kunskapsbank. Idag rankar ungdomar upp till 25 år Facebook som en viktigare nyhetskälla än TV, radio och tidningar. Hur påverkar det våra informationsflöden och vår bild av verkligheten? Vilken betydelse har algoritmgenererade informationsflöden och hur skapas filterbubblor? Hur kan man granska icke-redaktionella nyheter på Facebook och avgöra vad som är sant och inte?

Slutligen tog Kirsi och Emma upp vad man själv får säga och inte, på nätet eller i andra sammanhang. Vad är yttrandefrihet och hur förhåller den sig till andra mänskliga rättigheter?

Kirsi och Emmas föreläsning och annan bra information finns på Bessemerskolans hemsida.

Elza Dunkels – Dagens ungdom!

Ett annat av eftermiddagspassen hölls av Elza Dunkels. Elza är lärare och IT-pedagog i botten, men har också forskat i över tjugo år om ungas nätanvändning.

I sin forskning återkommer hon ofta till avsaknaden av ett barn och ungdomsperspektiv gällande ungas nätvanor. Det är också ett faktum att barn ofta känner sig ensamma och utelämnade på nätet.

Hennes en timme långa workshop hade rubriken Dagens ungdom! Ett uttryck som en ganska ofta hör och som Elza menar är både nedvärderande och ett slags förlöjligande av unga. Medvetet eller omedvetet, vi använder ofta ett förminskande tilltal till unga, något som vore otänkbart om det vore en äldre person. Elza pratar i det sammanhanget om begreppet ”juvenism”, något som hon beskriver som en maktstruktur som bygger på ålder och är fullt jämförbar med exempelvis sexism och rasism. Hon föreslår att vi ska testa oss själva genom att i texter byta ut ordet ungdom till förslagsvis äldre damer – visst är det något som skaver?

Andra härskartekniker hon nämner är skuld och skambeläggande, dubbelbestraffning (vad en än gör så blir det fel) samt kollektiv bestraffning.

Något annat som skaver, enligt Elza, är vuxnas moral-/mediepanik (eller okunskap?), men även ungas nätmobbning och nätkärlek engagerar henne mycket. Viktiga frågeställningar som publiken fick debattera var bland annat hur mycket vi ska lita på våra barn? Hur stor frihet ska de få egentligen? Och vad innebär respekt?

Workshopen gav helt mycket att fundera kring. Diskussionen lär fortsätta.

Mer information hittar du här:

kulturer.net www.acast.com/ungpanatet

netnanny.wordpress.com (Periscope: @netnanny)

Säker användning på nätet:

larportalen.skolverket.se

Twitter, Instagram & Periscope: @dunkels

Facebook: Elza Dunkels

Boktips:

Nätmobbning, näthat & nätkärlek

NetNannySweden

Vad gör unga på nätet?


Inga kommentarer »

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Arkivet

Följ oss på Facebook