RSS Feed

Leonards plåster – om bibliotekens sagostund

1

5 oktober, 2015 av Karin Forsgren Anderung

Lyssna på sidans text med ReadSpeaker

Leonards plåsterI våras publicerades Leonards plåster – Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund som del 15 i Regionbibliotek Stockholms skriftserie. I skriften beskriver Pia Borrman och Åse Hedenmark Projekt Sagostunden, som huvudsakligen består av två delar: en förstudie och en observationsstudie samt ett test av en modell för kvalitet. Syftet med Projekt Sagostunden är att öka medvetenheten om varför sagostund erbjuds på biblioteken, vilken betydelse sagostunden kan ha och hur den kan utvecklas.

Förstudien utgjordes av en enkät och av intervjuer med fokusgrupper. Enkäten skickades ut till samtliga bibliotek i Stockholm. Enkäten visade bl.a. att:

– I princip alla bibliotek i Stockholm erbjuder sagostund, och i de allra flesta fall äger sagostunden rum på bibliotek.

– Vanligast är att ordinarie bibliotekspersonal håller i sagostunden.

– Sagostunden riktar sig till vårdnadshavare, dagbarnvårdare och förskolepersonal med barn.

– Sagostunden kan se lite olika ut, det vanliga är att kombinera läsande ur bok med berättande och sång.

– En övervägande majoritet av sagostunderna äger rum på svenska.

Utifrån resultatet av enkäten genomförde Åse Hedemark tre fokusgruppintervjuer, två med bibliotekarier och en med bibliotekschefer. I intervjuerna med bibliotekarierna framkom två förhållningssätt till sagostunden. I det ena är berättandet i fokus, och rekvisita blir ett viktigt inslag. I det andra förhållningssättet ligger fokus på boken/högläsning.

När det gäller syfte, innehåll och planering av sagostundsverksamheten ser Åse Hedemark inte att barns perspektiv (barns egna uttryckta tankar och erfarenheter) tillvaratas i någon högre utsträckning. Det framkommer dock tydligt att man anlägger ett barnperspektiv, och lägger ner kraft och energi på att göra det man tror är bäst för barnen.

Inför observationsstudien ställde Åse Hedemark frågor som: Vilket innehåll har sagostunden? Vilka typer av redskap och medier används? Hur interagerar barnen med dessa samt med bibliotekarier och andra vuxna som deltar på sagostunderna? Hur ser barns delaktighet ut? Vilken betydelse har sagostunder för barns litteraciteter?

I studien observerades totalt nio sagostundstillfällen på fem olika bibliotek. Observationerna nyanserade delvis bilden från förstudien vad gäller barnperspektiv kontra barns perspektiv. Resultatet visar att det stundtals finns möjligheter för barn att komma till tals under sagostunderna och att deras åsikter och ageranden också ibland påverkar aktiviteterna. Samtidigt är Åse Hedemarks övergripande intryck att barns perspektiv på ett mer genomgripande sätt än vad som sker borde genomsyra sagostundsverksamheten. Hon efterfrågar en större lyhördhet för de litteraciteter som barnen visar stort intresse för såsom bilder och rekvisita.

Forskning har visat att om man vill ge barn möjlighet att utveckla s.k. textrörlighet så räcker det inte med att samtala med barn om berättelser, utan det är hur man gör det som har betydelse. Åse Hedemark understryker att retoriskt präglade frågor där det finns ett rätt svar sällan ger upphov till den typ av samtal som är nödvändiga för att kunna diskutera t.ex. innehåll och tolkning av sagan.

Vad gäller syftet med sagostunderna så menar Åse Hedemark att det ofta är för vagt och för brett formulerat. Hennes intryck är att det är väldigt mycket som bibliotekarien vill hinna med under en sagostund. Åse Hedemark menar att studien visar att biblioteken skulle vinna på att tydliggöra sagostundens syfte, utformning och innehåll, såväl inom den egna verksamheten som mot det omgivande samhället.

I kvalitetsspåret i Projekt Sagostunden har en modell för tjänstekvalitet på bibliotek som Kungliga biblioteket tagit fram provats. I samtal med bibliotekarier och bibliotekschefer diskuterades ett antal kvalitetsparametrar som t.ex: Pålitlighet, Lyhördhet, Kommunikation, Trygghet och Trovärdighet. Som ett resultat av samtalen togs en checklista för kvalitet i sagostunden fram, att användas av såväl Biblioteket som Sagoläsaren vid varje sagoläsningstillfälle samt 1-2 gånger per år som kom ihåg-lista och verktyg för att motivera till förbättringar.

Förhoppningen från författarna är att rapporten och Projekt Sagostunden ska bidra till att väcka frågor för fortsatt reflektion på biblioteken och att de på så sätt blir ett verktyg för verksamhetsutveckling.


1 kommentar »

  1. […] ett tidigare inlägg har vi skrivit om en studie av syfte, kvalitet och barnsyn i bibliotekets sagostund, där man utifrån observationer av sagostunder på bibliotek bl a upptäckte att de deltagande […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Arkivet

Följ oss på Facebook